Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés lapska trolltrumma. 2. Af Edgar Reuterskiöld och K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS LAPPSKA TROLLTRUMMA. 163
lapparna själfva, placerats bland de himmelska gudarna, är ej så
underligt, enär han har sitt verkningsområde särskildt i himmelen.
På vissa andra trummor af sydlig typ har han likaledes placerats
här (Friis l, n:o 1; 3 längst till höger; 7, n:o 9; 10, n:o l a; 11,
n:o 2).
41. På vissa trummor af sydlig typ finner man bland de
himmelska gudarna också en »himmelsnåid» (Friis l, n:o 4) eller »Radiens
nåid» (2, n:o 4), som efter beskrifningen i Närömanuskriptet (Qvigstad,
»Kildeskrifter», s. 13 ff.) skall vara ett slags mellanhand mellan gudar
och människor. En dylik mellanhands- eller medlareställning har
enligt B. äfven denne n:o 41, som är en »hielp herre for ät stille
torden», hvilken senare ju enligt samma källa skall ha sin plats i
himmelen. B:s tydning torde sålunda vara väsentligen riktig, och
det är härvid att märka, att också n:o 41 på Linné-trumman
tydligt placerats i himmelen ofvan den under bildning varande linje, på
hvilken l, 2, 5, 6, 13 och 14 stå (jfr ofvan under l och 36). De
fem himmelska gudaväsen, som på detta sätt uppstå, ha kanske sin
analogi i de fem gudatecknen i himmelen på Friis n:o 3; eljest
placeras blott 3 eller 4 gudatecken i denna grupp på trummorna af
sydlig typ.
42. Utanför himmelen faller både genom sin funktion och sin
plats på trumman denne »siö herre, Et meniske der skal hielp fra
hafves nöd», med hvilken man säkerligen bör identifiera B:s
inlednings »saive almai». Han är väl en variant af den från von Westens
undersökningar välbekante Tjasolmai, »Vattumannen» (Reuterskiöld,
s. 113), om ock denne i allmänhet anges vara en gud för fiskeriet;
det säges dock också (s. 98), att man lofvar honom offer, »ät hand
skal ikke giöre skade til vands». Ett annat gudaväsen eller kanske
blott ett annat namn för samma vattengud är den af Sigvard
Kildal omnämnda »Saive Neide, Vandqvinden» (ibid. s. 116), som
likaledes skall vara en fiskerigudomlighet och som måste hållas isär
från de under jordisk e s kvinnor (Saivoneida). Fjällapparna i Ume
lappmark kunna icke ha haft stort intresse för en gud, som hjälpte
»fra hafves nöd», hvarför denna uppgift hos B. (och efter honom hos
. .
Pl.) tyder på fiskarlapparna på den norska sidan som källa. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
