Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var det bruden och prästen, som hade att svänga om med varandra
samt brudgummen och prästfrun. Därefter hade bruden att dansa
med alla de gifta karlarna och brudgummen med kvinnorna. Allt
detta skulle upprepas tvenne gånger, innan man fick börja med de
jämnåriga ungdomsvännerna. Men det var endast korta danser man
spelade, så att det var icke så ansträngande, som man annars skulle
ha skäl att tro. Inga långa låtar hörde till ordningen första
bröllopsdagen. Därom hade varje spelman besked. En duktig brud,
som ansågs vara pigg och tilltagsen, skulle »rinna fram genom
dansen». Man fick knappast se, att hon rörde golvet. En brud, som
svävade fram på ett sådant sätt, ansågs också duga till något annat.
Första dagen hade gästerna att avlämna sina bröllopspresenter.
Ett stort bord sattes in i rummet. Vid ändan av detta hade brud
och brudgum att taga plats. Vid vardera sidan fanns en »uppassare»,
som hade till uppgift att åt var och en av de ankommande slå i
vin. Men det ansågs opassande att tömma glaset. Man hade endast
att taga en mindre skvätt. Fanns någon, som tömde glaset,
brukade man säga: »den snålhansen drack ut alltihop», eller ock
begagnade man sig av något annat tillmäle. Under tiden föredrogo
spelmännen de s. k. skänklåtarna, som voro lätta och lustiga. Man hade
i regel särskilda skänklåtar för varje socken, understundom för
varje by.
De skänker, som gästerna hade att avlämna, bestodo merendels
av silver-, tenn- och kopparsaker samt penningar. Ofta sökte man
överbjuda varandra beträffande dessa. Vid ankomsten till
bröllopsgården hade man för övrigt avlämnat diverse skänker in natura i
form av bröd, ost, kött och varjehanda andra saker. De närmaste
grannarna buro alltid mjölk till gården.
Det dracks mycket under ett dylikt långvarigt bröllop. Att
berusa sig första dagen ansågs vara mycket opassande, och den för
en verklig slarver, som gjorde sig skyldig härtill. De äldre sysslade
med toddydrickning, rökande och prat. Ofta var det gamla minnen
och berättelser rörande orten och folket, som fördes på tal. Först
framåt morgonen sökte man vilan. För de av de äldre, som det
icke var plats för i gården, hade man ordnat sådan i granngårdarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
