Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALDAGS SEDER O. BRUK UTI OLDEN, NORGE. 181
se till att de unga fyllde sina plikter. Så var det »brudepiger» och
>leiesvende»; brudepigerne skulle passa på brudgummen och
leie-svendene på bruden, så att allt var i ordning »og inte i ugreje på
nogen maade». Det var alltså ämbetsfolket. De kunde vara två
till fyra av vardera slaget beroende på släktens storlek. Kockar
var det alltid två och ofta två kjeldermsend och tvenne spelmän.
Med drickat ställde kj el derm anden. Över dessa, som vi få kalla
»tjenerskabet», hade kjögemesteren tillsyn liksom över det hela.
Brudekonerne hade äran av att sitta närmast brudfolket, därefter
brudgomsmsendene, så de älsta i laget, och sedan som det föll
sig, utom att kvinnorna sutto på ena sidan av ett bord och
manfolken på den andra. De unga sutto gärna vid samma bord, men på
var sin sida.
När man så hade ätit kväll bröllopsaftonen, togo de unga sig
en svängom, under det de äldre sutto samman en stund och förtalte
om och sporde efter varandras befinnande sedan de sist hade träffats.
Erudedagen.
Brudedagsmorgonen gingo värdarna - brudfolkets föräldrar -
och skänkte till var gäst en morgondram, bränvin, det var lång väg
till kyrkan, så det var att stiga tidigt upp. Något egentligt äta
blev det inte av, innan man begav sig på väg till kyrkan.
Brudekonerne skulle kläda på bruden, och brudepigerne och
brud-svendene skulle se till att brudgummen blev ordentligt påklädd.
Brudens dräkt bestod av skor, som brudgummen själv hade sytt
och förärat henne, rött »udenpaa skjört» eller »brue stackskjörb,
vitt förkläde påsytt runtom med »kniplinger.» Vidare svart tröja
och så bröstduk, »bringesöll» kallad, av rött kläde och mycket
utsydd med söljor, förgyllda silversnören och pärlor och ofta med en
liten oval spegel i mitten. Vidare ett bälte vilket var så långt, att
ena änden nådde lika långt ned som förklädet, bältet var av rött
tyg och påsytt med fyrkantiga ofta förgylda silverplattor. Så till
sist den höga förgyllda silverkronan, som överst hade spetsiga taggar
runtom, och som den var tämligen massiv, var den ganska tung.
Till brudgummens dräkt, som var svart och som syddes och pressa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
