Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDELIV I NORRA UPPLAND VID MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 111
som härmade ljudet. Då tre tröskade (truskä daolskä, Ti.) lät det:
trös’-kärf tri’, fat’-täs’ jänri. Då fyra arbetade tillsamman, vinkade
lönen i form av rö’ek å vä’st å tu’ par by ek’sur. För att så fort som
möjligt avsluta tröskningen, lejdes stundom främmande hjälp, ofta
med ersättning för arbetet i form av viss del av den för dagen
urtröskade spannmålen, vilket kallades att tröska té spanns eller
spanntaola (resp. Öv. och Ti.).
Den mängd av otröskad säd, som i taget breddes ut på logkistan,
kallades ett lag. Det vändes och tröskades på båda sidor, varefter
Cm -* Ļy t.
Fig. 52. »Tjyva».
Fig. 51. »Slagiu.
Fig. 53. »Kastreku>.
- t frQ < »*r _
Fig. 54. Vanna.
halmen skakades med tjyva, fig. 52, och bands samman till tjärvär.
Råghalm, som var rak och redig, kallades långhalm, till skillnad från
den tilltrasslade strunthalmen. Då det blivit tillräckligt mycket
ur-tröskad drösse (dråssä, Ti.) på logen, och man ej längre kunde tröska
bekvämt, gjorde man rent från halm och boss genom sållning med
rissél. Därpå kastades säden med en liten skovel, kastreku, fig. 53,
mot vinden, så att agnarna stannade i närheten av den kastande
och säden föll ned vid motsatta ändan av logen, den bästa
(stride-sta) längst bort och slysäden närmast agnarna. Ibland kastades eller
vannades säden med vanna, fig. 54, ett kärl av tunt trä med låga
kanter på tre sidor. Med hjälp av denna slungades säden upp i luften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
