Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om maneterna. Af Hjalmar Östergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östergren: ett och annat om maneterna
»5
I själfva verket har samma mening tidigare gjort sig
gällande bland våra zoologer. Och när artskillnaden till slut blef
uppmärksammad, trodde man, att vår blå manet vore identisk
med en, som beskrifvits från Engelska kanalen och södra
Nordsjön under namnet Cyanea lamarcki. Men denna skiljer
sig från C. capillata väsentligen blott genom sin blå färg, som
täcker äfven skifvans öfversida, under det att vår art ofta nog
icke är blå, men alltid företer andra och långt viktigare
skiljaktigheter. Då denna icke kunde återfinnas i nyare arbeten
om medusorna, syntes det, som skulle den aldrig hafva
beskrifvits. Till slut befanns det dock, att så skett redan 1809
genom den särskildt som botanist mycket betydande svenske
naturforskaren O. Swartz i det af J. W. Palmstruch utgifna
verket »Svensk Zoologi». Genom att binda dennes namn vid
en af den nordiska djurvärldens skönaste medlemmar har
Swartz gjort en välförtjänt honnör för en man, som gjort
mer än de flesta för att hos en större allmänhet sprida
kunskap om vår fauna och flora.
När nu Cyanea palmstruchü drages fram ur 100-årig
glömska, framställes hon i en bild som vida öfvergår den,
»Svensk Zoologi» meddelar. Härför ha vi att tacka fru
justitie-rådinnan Astrid Gullstrand f. Forssell, hvilken under förra
sommaren hade vänligheten för »Fauna och Flora» afmåla detta
djur efter lefvande modell och härigenom föranledt mig att som
text till bilden skrifva denna uppsats, samtidigt med att en
notis om den tämligen oväntade förökningen af våra
Cyanea-arters antal inflyter i en facktidskrift.
Den verkliga Cyanea lamarcki Pér. & Les., hvars
egenskaper jag ofvan i förbigående berört, har jag erhållit i ett
par exemplar vid Kristinebergs zoologiska station (intill
Fiskebäckskil). Den enda utom dessa 3 från Atlanten kända
Cyanea-arten, C. arctica Pér. & Les., som tillhör Amerikas
ostkust och Norra ishafvet, lär vara träffad äfven vid norra Norge.
Denna art torde vara den största bland alla maneter; skifvan
skall bli ända till 2 meter bred och fångsttrådarna 40 meter
långa! Sådana jättemaneter omtalas dock blott från Amerika.
Fauna och Flora 1909. Häft. 2. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
