Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pendulationsteorien. Af D:r Paul Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66
FAUNA OCH FLORA
torn, lämna här hufvudandelen af den »abyssiska faunan». Om
de vilja bli kvar vid den temperatur, som mest tilltalar dem,
måste de bli simformer. Littoralfaunan får vid ekvatioral fas
»marken ryckt undan fötterna». Men en omvandling till
sim-form synes stundom vara möjlig endast i organismens
ungdomsstadium, och en del i hafvet fritt simmande »larver» synes
vara ungstadier af vuxna bottenformer, hvilka i hafvet hålla
fast vid sjunkna kustlinier.
Slutligen händer också att nordformer dyka på djupet för
att få lägre temperatur medan de »passera linien», och sedan
åter stiga mot ytan.
Hvar och huru uppkomma nya former och arter? Den
egentliga härden för organismernas omgestaltning är
svängningskretsen, emedan de betydligare klimatväxlingarne här
utöfva större eggelse till ombildning. Och eftersom skapandet
når den största differentieringen på fastlandet, så är det
antagligt, att den hemisfär vi bebo haft och har öfvertaget vid
alstrandet af nya lifsformer. Här åter blir det Europa, som på
grund af de inskurna kusterna och det växlingsrika
förhållandet till vattnet blir platsen för de största eggelserna. Europa
och Nordafrika är härden, från hvilken skapelsen utgått och
där den nätt sin högsta fulländning.
Vi kunna göra oss en föreställning om skapandets allmänna
förlopp. Lifvet begynner circumtropiskt. Med inträdande polar
pendulation föras de organismer, som alstrats i tropiska Afrika,
in i ett Sahara. Endast de starkaste mutationer skulle
möjliggöra en anpassning — antagligen skulle knappast någon
tropisk djurart kunna acklimatiseras här. En del viker ut för att
åter nå troperna, en del går »oasvägen» genom Afrikas ostrand
för att sedan breda ut sig i Nordafrika. Men endast de
organismer torde behålla sin ursprungliga typ, som förut på
tropiska berg förvärfvat en större härdighet mot
temperaturväxlingar. Andra ginge under eller blefvo starkt omvandlade eller
ginge i vattnet.
Vintern med sin frost i de norra medelhafsländerna måste
inverka särskildt starkt på formningen af floran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
