Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 FAUNA OCH FLORA
sitt hål, i det att det kröker om svansspetsen och borrar in
den i jorden.
Hos sköldpaddorna är svansen i de flesta fall ej till
någon nytta och den skulle kunna bli en angreppspunkt för
fiender, då den ej kan läggas in under skalet. Den är därför
vanligen mycket reducerad i storlek och helt kort. Hos de
s. k. »alligatorsköldpaddorna» (Macroclemmys och närstående
former) i Nordamerika tjänar dock svansen till att stödja
kroppen både vid rörelser i vatten och på land, och den är
därför hos dem rätt väl utvecklad och har en aflägsen likhet
med en alligatorsvans, hvaraf väl dessa sköldpaddors namn
härleder sig.
Redan »urfågeln» Archœopteryx använde sin långa, med
fjädrar besatta svans, såsom ett styre under flykten och samma
funktion har detta organ äfven hos nutidens fåglar, ehuru
själfva svansen i hög grad förkortats hos dem och det därför
i hufvudsak blir de på den sittande pennorna, som få göra
tjänst. De äro också mycket olika utbildade allt efter de olika
fåglarnes behof. Ty stjärten är ej blott ett styre utan tillika
ett aeroplan, som hjälper till att bära kroppen, men ock tillika,
då den ställes i annan vinkel, till att stoppa farten. Fåglar,
som under flykten behöfva göra snabba vändningar, ha ofta
en del af stjärtpennorna förlängda, så att stjärten blir gaffellik
såsom hos glador, ladusvalor, många kolibris, fregattfåglar,
tärnor m. fi. eller kilformad såsom hos tropikfåglar, sulor,
labbar, stepphöns m. fi. Hos vissa simfåglar med relativt
långa och styfva stjärtpennor såsom skartvar, ormhalsfåglar
och en del dykande andfåglar såsom Erismatura (ett släkte
med mycket vidsträckt utbredning från Sydeuropa till
Tasma-nien och Sydamerika) tjänstgör troligen stjärten såsom ett styre
äfven vid dykning under vattnet.
Såsom stödorgan spelar stjärten en betydande roll på olika
sätt. Väl kändt är ju, huru hackspettar och trädkrypare under
sin klättring uppför trädstammarne stöda sig med stjärten.
Samma sak gäller äfven om flera representanter af den
sydamerikanska fågelfamiljen Dendrocolaptidce, hvilka föra ett lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
