Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LÖNNBERG, SVANSENS BETYDELSE OCH ANVANDNING 23
nande lefnadssätt. Det tornsvalorna närstående fågelsläktet
Chœtura, som bl. a. förekommer i Ostasien och Amerika, har
god hjälp af sin ganska korta stjärt vid fastklamring vid klippor
och dylikt. Stjärtpennornas spolar ha nämligen hos dessa
fåglar utvuxit till styfva piggar, som lämna godt fäste, då de
spjärnas mot klippväggen. När skarfvar och pingviner sitta
eller rättare sagdt stå upprätta, hvila de liksom på en trefot.
Stjärtens styfva pennor gifva dem nämligen ett godt stöd som
en tredje fot. För att tidigt kunna fylla denna funktion utväxa
också hos de nämnda fåglarne styfva stjärtpennor, innan öfriga
fjädrar kommit till utveckling och medan ungarne af dessa
arter för öfrigt ännu endast äro dunklädda.
Liksom hos kräldjuren är stjärten hos fåglarne i många
fall äfven ett balansorgan. Man behöfver blott se en hoppande
skata för att få den saken tydlig och klar för sig. Samma
sak gäller om en mängd fåglar, som hoppande röra sig bland
trädens grenar, skrikor, de afrikanska" turacos eller
plantan-ätarne, de sydamerikanska trädhönsen o. s. v. Men äfven hos
fåglar, som löpa på marken såsom ärlor m. fl., är stjärten ett
balansorgan vid sidan af dess användning under flykten.
Ser man en mes eller siska klänga på kvistarnes spetsar
och gifver akt på, huru stjärten då hålles och användes, skall
man finna, att den äfven i dylika fall utgör ett balansorgan.
Fåglar som ha liknande vanor nämligen att klättra och klänga
på trädens grenar, ha också ofta en ganska lång stjärt såsom
t. ex. många papegojor i olika tropiska länder, de grå afrikanska
musfåglarne (Colius) o. s. v.
En ofantligt stor roll spelar stjärten hos fåglarne såsom
prydnadsorgan. Otaliga exempel kunde framdragas för att
ådagalägga detta. Vi behöfva blott tänka på de många fall,
då hanens stjärt har en helt annan form eller storlek än hos
honan såsom hos orre, tjäder, höns, påfåglar, o. s. v. Under
fåglarnes lekar och spel kommer denna stjärtens prydlighet
till sin fulla rätt. Fåglarne äro tydligen i dylika fall medvetna
om sin stjärts prydlighet. När de kråma sig, breda de ut
stjärten och visa dess prakt, de »slå hjul», som man plägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
