Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^4
FAUNA OCH FLORA
säga om tjädertuppar m. fi. När Kagufågeln (Rhinochetus) på
Nya Kaledonien dansar håller den stjärten utbredd med
tillhjälp af näbben och när den sydamerikanska soltranan
(Eury-pyga) utför sin fantastiska dans låter den vingarne och den
utbredda stjärten bilda en halfcirkel, som döljer kroppen. De
australiska lyrfåglarnes (Menura) eleganta stjärt är ju allmänt
bekant och dess skönhet är (tyvärr, kan man säga) så
uppskattad, att fågeln till följd af modegalenskapen håller på att
bli utrotad, hvilket kan gå desto lättare, som den lägger blott
ett ägg och hanen ej blir fortplantningsduglig (och försedd med
fullt utbildad lyrstjärt) förr än i fjärde året. Hanen af
paradis-flugsnapparne (Tchitrea), som man ofta ser afbildad på japanska
alster af konstindustri, har en lång svart och hvit stjärt, under
det att honans är brun och hvit. Hos många paradisfåglar
bär stjärten, såsom är välbekant, särskilda prydnadsfjädrar af
olika gestalt. Den som burfågel ej ovanliga afrikanska
»paradisenkan» (Vidua) hav just fått detta namn till följd af den stora
olikheten mellan könen, som gjorde, att man till en början ej
visste, att de hörde ihop. Det är äfven där hanens under
parningstiden ofantligt utvecklade stjärtpennor, som jämte
färgen mest orsakar olikheten. I dessa nämnda exempel liksom
i otaliga andra fall är det hanarne, som bära prydliga stjärtar.
Men det finnes äfven fåglar, hos hvilka båda könen äro
utrustade med stjärtar af den beskaffenhet, att man med
säkerhet kan påstå dem vara prydnadsorgan. Kungsfiskare ha i.
allmänhet korta stjärtar, men ett släkte Tanysiptera, som
förekommer i talrika arter från Molukkerna till norra Australien,
har lång stjärt och dessutom de båda mellersta stjärtpennorna
förlängda, smala, men i spetsen åter försedda med utvidgadt fan,
som bildar liksom en oval flagga. Denna utrustning, som äges af
båda könen, kan omöjligen tjäna något annat ändamål än till
prydnad. Ändå säkrare torde det få anses, att de förlängda
stjärtfjädrarne hos Motmot-fåglarne {Momotus och närstående
släkten) i Central- och Sydamerika enligt fåglarnes egen
uppfattning äro en prydnad. Ursprungligen ha nämligen de längsta
midtpennorna i stjärten ett sammanhängande fan och se ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
