Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
FAUNA OCH FLORA
formiga näste af torra grässtrån. Den förekommer så långt
mot norr som i Danmark, men har ej träffats hos oss.
Men om det ej är så många däggdjursarter i Gamla
världen, som äga en fullt utvecklad gripsvans, så finnas dock en
del djurformer, hos hvilka man så att säga kan se en svag
början till en dylik. När en vanlig liten råtta klättrar utför
t. ex. en ståltrådsfällas gallerväggar ser man ofta, huru hon med
svansen liksom hakar om trådarne och söker hålla emot med
den. Den stora, hvita insektätaren Gymnura på Borneo, som
liknar en jättelik råtta med lång, rörlig nos, har en lång, fjällig
svans, hvars spets synes kunna hakformigt omböjas. Om saken
närmare studerades, skulle man nog finna flera liknande
exempel, som kunde ge en antydning om, huru en gripsvans uppstått.
Af mera passiv betydelse för rörelsen är svansen då den
blott fungerar såsom stöd för den fallskärm som finnes spänd
mellan bakbenen hos en del däggdjur, hvilka delvis ofvan redan
omnämnts i annat sammanhang. Såsom exempel kan anföras
de afrikanska taggsvansekorrarne (Anomalurus) samt vissa
flygande ekorrar. Hos dessa är det dock blott svansens basala
del, som tjänar det anförda syftet. Men hos den flygande makin
{Galeopterus eller Galeopethecus), som är hemma på Malacka,
Sundaöarna och Filippinerna, sträcker sig flyghuden längs
kroppssidorna och mellan benen samt ända ut till spetsen af den
ganska långa svansen. Med detta förträffliga aeroplan kan den
flygande makin med lätthet göra mycket långa luftresor, ja, det
säges, att den kan glida fram ända till 65 m. utan att
samtidigt sänka sig mera än 4 1U m. På sätt och vis förmedlar den
flygande makin en öfvergång mellan insektätare och flädermöss
och hos en mängd af de sistnämnda fungerar svansen som
spännare och stöd för den bakre delen af flyghuden.1
Hos många lägre ryggradsdjur utgör svansen såsom ofvan
framhållits ett vapen. Hos däggdjuren är detta ej så vanligt,
men exempel därpå finnas dock. Hvalarne äga ej något annat
1 Hos de fruktätande flädermössen är dock svansen obetydlig och ingår ej
i flyghuden, och äfven hos vissa familjer af insektätande flädermöss är svansen
reducerad eller mer eller mindre skild fran flyghuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
