Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om renen och renskötseln i våra nordligaste lappmarkssocknar. Af Erik Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 FAUNA OCH FLORA
kring första maj — men icke hela hjorden tågar då, utan
blott den del, som nödvändigt måste. De skilja nämligen,
innan flyttningen sker, hjorden i tvenne partier: vajorna och
de köroxar, som behöfvas för transporter, draga till Norge,
de öfriga (herkar, sarvar och fjolårskalfvar) hållas kvar i
Sverige till fram mot midsommar och beta uppe på de svenska
fjällens barfläckar ofvan trädgränsen. Orsaken till detta
arrangemang är helt och hållet ekonomisk. Visserligen skulle också
Fig. 8. Bild från björkskogen i trakten af Tromsö i Norge i midten af maj.
Th. Fries och E. B—m foto. 1909.
herkarna få betydligt bättre bete, om de samtidigt med vajorna
finge gå till Norge, men det bete, som vid denna tid finnes i
Norge, ligger så godt som helt och hållet i björkskogen, nära
bebodda ställen. Nu är förhållandet det, att vajorna, som hålla
sig mycket stilla under kalfningstiden, äro betydligt lättare att
vakta än herkarna, som vilja ströfva omkring öfver vida sträckor.
Herkarna skulle alltså kunna göra afsevärd skada på de
bofastas ängar, och dennna skada skulle lapparna få gälda med
en dryg »taxt». Längre fram, då det blifvit bart också högt
uppe på fjällen långt bort från gårdarna, kunna äfven
herkarna utan olägenhet få gå till Norge. Hur rent ekonomisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
