Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d) Vissa växter hafva erhållit namn af djur, som äter hela
växten eller vissa växtdelar. Ex. Älgkål (Mulgedium alpinum),
gul musärtbock (Lathyrus pratensis), blå musärtbock (Vicia
Cracca).
e) Ordet orm, som ingår i ett flertal växtnamn, synes tyda
på något »oförklarligt■», någon hemlighetsfull, ond naturmakt
(något giftigt, hemskt o. d.). I folksägner inom Hafverö
omtalas t. ex., att barn blifvit skrämda af »ormar och mycket
styggt» Ex. Ormbär (Actæa spicata, röda, giftiga bär: äfven
växtplatsen torde spela in), ormgräs (Onoclea struthiopteris,
växer ofta på djupt skuggiga och fuktiga platser).
»Ormhäll-tjärn», en öde skogstjärn, numera nästan igenvuxen, har
erhållit sitt namn af »ormhäller», vattenödlor, som af allmogen
kallats så för deras »ormliknande» utseende.
De svarta, glänsande blåbären, som sägas vara
»ormslic-kade», hafva säkerligen, på grund af deras sporadiska förekomst
och egendomliga utseende, af folket ställts i sammanhang med
den anda eller kanske rättare sagdt, »oförklarliga»
naturmakten, som ju ofta representeras af ormarna.
f) Af det medelpadska duftdrar och det motsvarande
uppländska gökblod, hvilka båda äro namn för Erineum roseum,
synes framgå fåglarnas sorg», därför att man tager bort deras
ägg. Den vackra, röda, »egendomliga» bildningen på
björkbladen har tvifvelsutan inom hela Sverige väckt allmogens
förundran och troligen framkallat olika tydningar i skilda delar
af landet.
Karlshamn den 6 december 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
