Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redt. Möjligen står den i samband med mindre manspillan
under fågelns vinterfärder före de »stora» åren. Eller beror
den måhända på periodiskt rikare tillgång på den insektnäring
sidensvansarne söka? I hvarje fall tyckas deras
häckningsom-råden vara underkastade vissa egendomliga förskjutningar.
Intressant är i detta hänseende den öfversikt, som lämnats af
forstmästaren J. Montell i Finsk jakttidning, år 1910. Under
de 7 år närmast före 1910 som Montell i egenskap af vaken
ornitholog genomströfvat Muonio, Enontekis och nordvästra
Kittilä-områdena, de gamla i sidensvanshäckningens annaler klas
siska markerna, har han aldrig sett en enda sidensvans, och,
såvidt han kunnat utröna det, har fågeln icke heller af befolk
ningen därstädes iakttagits sedan början af 1890-talet. Men
i stället iakttogs fågeln från och med 1892 talrikare än
någonsin i mellersta och södra Österbotten, i östra Karelen och
i Enaredistriktet. Sidensvansarne skulle sålunda ha
utvandrat från de västliga delarne af finska Lappland och i stället
dragit sig åt söder, öster och nordost. Denna uppfattning
skulle harmoniera med de af A. B. Wessel och H.
Schaan-ning lämnade uppgifterna från Sydvarangertrakten, hvilken ju
åt nordost följer bortom Enare, enligt hvilka sidensvansen,
förut mycket sällsynt i detta område, visat sig där relativt
talrik ett par gånger på 1890-talet och flera gånger under det
följande decenniet.
Spörsmålet om sidensvansens vandringar befinner sig ännu
i det stora hela i frågeställningens tecken och bjuder ännu på få
och oordnade fakta. Det hör på grund af svårtillgängligheten
af de landamären det gäller och fåtaligheten af pålitliga
iakttagare till de mera svårlösta. Men det bör vara intressant nog
att kunna locka Skandinaviens ornithologer till ett
fruktbringande samarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
