- Project Runeberg -  Fauna och flora / Elfte årgången. 1916 /
66

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om däggdjursfaunan i Småland i början af 1800-talet, jämförd med den nutida. Af C. O. von Porat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

FAUNA OCH FLORA

söndersarga rof, som dessa icke själfva kunnat gripa, framgår
af ett exempel, som här måhända icke är otjänligt att nämna.
År 1764 fick i Nydala s:n en jägare, lockad af ett klagande
läte, syn på en varginna, som kom bärande en lefvande kalf
till ungarna, hvilken kalf hon gripit i den där brukliga
hals-klafven af trä. Försiktigt följer han efter, tills hon stannat
vid ingången till lyan, därifrån vid ett gifvet läte som signal
vargungarne störta ut för att sönderslita det nästan liflösa
djuret, hvilket väl också skett, om icke ett i rätta
ögonblicket lossadt skott gjort slut på moderns lif och ungarnes
afsikt. När man sedan forskade efter kalfvens ägare, fick man
reda på att han bodde i Fryeleds s:n, som ligger öfver en mil
därifrån; så lång sträcka hade alltså kalfven blifvit
transporterad på ofvannämnda sätt.

Räfven.

Smålands räfvar utmärka sig för oförvägenhet, i det de
• våga anfalla fullvuxna får, att icke nämna lammen, hvilket
annorstädes i Sverige mycket sällan inträffar.

Hur talrika de öfverallt kringspridda räfvarne äro, förstår
man däraf att under en och samma vinter en Barkerydsbo
befriat sin hembygd från 72 stycken räfvar, som han antingen
skjutit eller tagit i sax.

Lodjuret eller Loen,

blodsugaren, den lystne fråssaren på ädlare inälfvor, som han
lössliter, och olycksbringande isynnerhet för får och getter, är
mindre vanlig i bergens klyftor.

Uttern,

fiskaren, är trägen gäst vid floderna, då isen smält, ytterst glupsk,
går tämligen långsamt, men om han drifves till språng,
öfverträffar han i snabbhet den förföljande hunden; är rätt talrik och
lönar, isynnerhet om vintern, med sin pels jägarens
ansträngningar. Stundom intränger han i ryssjorna för att fånga fisk,
men om han af svårighet att hitta utgången kvarhålles längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:20:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1916/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free