Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bör ekorren från skogsvårdssynpunkt anses som »skadedjur»? Af James Maule
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖR EKORREN FRÅN SKOGSVÅRDSSYNPUNKT ANSES SOM »SKADEDJUR»? l8l
djur är i besittning af», och dr Kolthoff säger sig gärna vilja
tillåta ekorren att »spisa sina vanliga rätter gran- och tallfrö,
frukter, nötter, ollon, svampar och växtknopp m. m., men att
han förgriper sig på fågelbon och ej ens nöjer sig med att af
okynne rifva ned dessa, utan äfven äta upp ägg och ungar,
det kunna vi ej förlåta honom.»
I »Nordisk Familjebok» heter det om ekorren bl. annat:
»Den afbiter, isynnerhet af gran vid stundande fröår, en
myckenhet små kvistar för att åtkomma dess blomknoppar.–––-
Ekorren anses vara ett för skogen företrädesvis skadligt djur.»
Här säges således, att han anses vara företrädesvis skadlig,
men något direkt påstående göres dock icke. Det är just detta
ekorrens dåliga anseende jag i min ringa mån vill söka gifva
en annan bättre riktning.
Den gamle hederlige Palmstruch gör i sin zoologi ett
häpnadsväckande meddelande angående ekorrens nytta, som
jag ej kan underlåta att citera, ehuru ej hörande egentligen
till saken.
»I Hoffmans tid» — säger han —■ »gafs ett s. k. arcanum,
som brukades af Lindansare mot svindel, och bestod af
pulvri-seradt ekorrkött eller tillredt af djurets hjerna.»
En annan af de äldre naturhistoriska författarne,
fransmannen grefve de Buffon, hvars naturalhistoria »i sammandrag
för ungdom» utkom i svensk öfversättning i början af
1800-talet, ber jag få för kuriositetens skull äfven anföra.
I den nämnda lilla boken säges om ekorren: »Ibland alla
små djur är Ikorren en af de täckaste, qvickaste och vigaste.
Han har nervös kropp . . . Detta djurets seder äro oskyldiga,
dess böjelser milda. Han är hvarken rofgirig eller skadlig.
Det onda man kan förebrå honom är att äta ägg, då de kunna
öfverkommas, men han söker dem icke. Af naturen är han
snygg och utdunstar ingen vedervärdig lukt.»(!)
Således idel goda egenskaper på ett undantag när —
äggätningen.
Under »den gamla goda tiden», på hvilken de tvänne sist
citerade författarne lefde, var man ej så kritisk som i vår tid;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
