Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o 2
fauna och flora
trakter, som Mysis ocalata. Men dessutom finnes den i södra
Östersjön och vid västkusten.
1 de nu nämnda arternas utbredning finnas sålunda flera
gemensamma drag. Alla visa de hän på ett marint ursprung,
men äfven ett arktiskt hem. Redan Lovén påvisade huru detta
borde förstås och grundlade vår uppfattning af dessa s. k.
maringlaciala relikter. Han tolkade dem som rester af en
is-hafsfauna, som fordom haft större utbredning än nu, i det den
äfven sträckt sig öfver en del af vårt land, och ansåg, att
arterna inkommit under den tid, då Östersjön stod i förbindelse
med Hvita Hafvet öfver Ladoga och Onega, alltså under eller
efter istiden.1 Ehuru Lovén kände väl till det mellansvenska
sund, som förband Östersjön med Västerhafvet, tillägger han
ej detta sund någon betydelse för de ifrågavarande arternas
invandring. Han anser, att de alla kommit från nordost; denna
åsikt ligger ju också nära till hands, och framför allt är det
naturligtvis arternas förekomst i Ladoga, Onega och Hvita
Hafvet, medan de saknas i hafvet vid vår västra kust (med
undantag af Pontoporeia femorata), som varit afgörande för Lovén’s
uppfattning.
Huru ställer sig frågan om sötvattensformernas ursprung
och invandring till vår nu vidgade kunskap om dessa formers
och deras stamformers utbredning och lefnadssätt? Ja, det
måste då framhållas, att Lovén’s genialiska tankar i stort sedt
endast blifvit bekräftade. Förut är omnämndt, att då isen
började draga sig tillbaka från södra delen af vårt land, uppstod
den första baltiska issjön. Som namnet antyder, var denna
en sjö med sött vatten, bildadt af den smältande isen. Snart
öfvergick den emellertid till Zanichelliahafvet, som ju stod i
förbindelse med Hvita Hafvet och Ishafvet. Zanichelliahafvet
var själft ett ishaf. Vi kunna antaga, att redan under denna tid en
del arktiska hafsdjur invandrade från nordost till Östersjön.
Betingelserna härför voro ju då beträffande temperaturen
gynnsamma för en dylik faunas trefnad inom det baltiska området.
1 Den förste, som anade ett forntida samband mellan Östersjön och Ishafvet,
var vår landsman Celsius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
