Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några anteckningar om ormar 243
liar omtalat en liknande händelse. Det fanns en gård strax
utanför Lönsboda, som innehades af ett par äldre makar. Dessa
hade fullt med snokar omkring sig i gården. Särskildt i
ladugården och gödselstaden fanns det en oerhörd mängd dylika.
De fingo mjölk att dricka, och de kröpo bland korna i
ladugården, så att det riktigt var äckligt att se. Men ingen ko
gjorde dem något förnär, utan de fingo fritt och obehindradt
kräla omkring. Ej heller voro korna rädda. Så dogo de båda
gamla och det kom nytt folk till gården. En af den nye
ägarens första åtgärder blef nu att få väck ormarne, emedan, som
uttrycket lät, han blef riktigt mörkrädd, hvar gång han kom ut
i ladugården. Mycket besvär hade lian emellertid härmed, men
slutligen kröntes detta med framgång. Ormarna kommo
verkligen i stort sedt från gården. I stället hade de tagit sin
tillflykt till en nedanför denna belägen sänk äng. Då man frampå
sommaren skulle hösta denna, var det alldeles fullt med
snokar, som krälade i vattnet. Till att börja med gingo
slåtter-karlarne barfota, men då de gång efter annan trampade på
ormarna, fick man ingen af dem att fortsätta, förrän de tagit
stöflar på fötterna.
I Kvittinge, Vanås ägor, skall också ha hvarit en oerhörd
mängd ormar af alla slag. Det var å en där belägen stenhäll,
och omtalar torparen Per Jansson i Emitslöf, som varit i
tillfälle se dem, att antalet var så stort, att de kunde räknas
i tusental. Det var dock endast några dagar på våren, som
de voro synliga.
Helt nyligen har en notis gått genom pressen, som
omförmält, att då skogvaktaren A. F. Strid i Danebo färdades i
båt å Valdemarsviken och kommit till Vangstens ägor,
observerade han något egendomligt å land utmed ett stort stenrös,
hvarför ban landade vid platsen för att undersöka, hvad det
kunde vara. Han fann då, att det var en massa huggormar,
som gassade sig i solen och bildade en stor upphöjning.
Försedd med bössa, som han var, affyrade lian ett hagelskott
mot reptilerna, hvilka med blixtens hastighet skilde sig åt alla
håll, och skytten fann rådligast att så fort ske kunde återvända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
