Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
FAUNA OCH FI.ORA
förändringar få göra — så synes den s. k. båg- eller
skinnskatten just hafva utgått i ekorrskinn i alla de fall, då ej
andra slag af skatteskinn uttryckligen nämnas.
För att vinna jämförelser till belysande häraf förflytta vi
oss därför öfver till den nyare tiden, då skatteförhållandena
äro lättare att lära känna.
Så visar Västerbottens räkning för år 1543, att »boga
skatten» eller skinnskatten från denna landsände utgick,
förvandlad i penningar, med Va öre af hvarje bonde eller med
ett gråskinn. Fogderäkenskapen år 1555 för Piteå lappmark
nämner i »undervisningen», att hvar »granlapp» hade att
utgöra 10 clockverk (= ekorrskinn) eller 2 pund gäddor, och
den ogifte hälften däraf.
Torneålappårna utgjorde år 1559 som skinnskatt: -»groskinn
(gråskinn) 1 ’/ä timber och 15 str» (=15 stycken).1
Äfven från de sydligare norrländska landskapen utgick
vid samma tid allmogens s. k. vinterskatt i gråverk, eller
ekorrskinn, framför andra skinn.
Ännu i 1699 års skattelängd för Härjedalen utgår räntan för
taxerade s. k. afrads-land i »gråskinn», liksom också en del af
pastors lön i samma landsdel utgjordes af »ickornskinn», ett af
hvarje nattvardshjon.
Hermelin- och andra skinn nämnas mera sällan som
skattepersedlar, ehuruväl de voro föremål för flitiga inköp genom
kronans fogdar och uppköpare.
Det synes mig redan häraf såsom det sannolikaste, att
med ’blaskuritJ i dipl. af år 1413 (’blaskorin skin’ i Helsl. 7,
såväl som ’tvælyt skin’ i sistnämnda urkund) är att förstå
ekorrskinn av en viss kvalitet.
Dessa ord ha emellertid, såsom nu närmare skall visas,
varit föremål för isärgående tolkningar af dem, som, mest dock
ur språklig synpunkt, sysslat med våra äldsta urkunder.
I en uppsats »Mellersta Norrlands näringar i början af
1 Att märka är ock, att räknebegreppet »timmer» (= 40 st.) i skattelängder
och äldre tiders handlingar nästan uteslutande användes, då det är fråga om
ekorrskinn, blott någon enda gång i fråga om hermelin och mård. Större
djurs skinn räknades i »dekar» (= 10 st., af gr. deka: 10).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
