Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FAGELXIFVET VID NÅRIKES SLÄTTSJÖAR
3
våren översvämmade ängar, under det att östra strandlinjen
är skarpt markerad äfven om våren.
Vegetationen inom ifrågavarande sjöområden
öfverensstämmer i floristiskt afseende väl, under det att växtsamhällenas
fördelning på grund af lokala förhållanden gestaltar sig något
olika.
Bild 1. Från Örebrofjärdens inre del. Den framskjutande bladvassen har nått
ungefär ’/« af sin längd (Blomqv. foto 8/6 1919).
Örebrofjärden företer med hänsyn till strandvegetationen
den största omväxlingen. I dess innersta del, där Svartån och
Lillån ha sitt utflöde, gränsar vattnet dels omedelbart till odlad
mark, dels till löfdungar med företrädesvis unga björkar och
alar, hvilka infunnit sig efter sjösänkningen. Stränderna äro
så låga, att mångenstädes, såsom söder om Svartåmynningen,
lagunartade bildningar uppstå, där starrtufvor och videbuskar
i förening med den nästan öfverallt framträngande bladvassen
bilda en djungelartadt rik vegetation, hvilken erbjuder många
fågelarter förträffliga gömslen och häckningsplatser. Norr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
