Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FÅGELLIFVET VID NÄRIKES SLÄTTSJÖAR 5
åarna, Göta älf, Vänerns södra strand och Vättern samtliga
äro sträckta så, att de peka i riktning mot Närikesslätten,
hvarför denna på grund af geografiska förutsättningar kan
betraktas såsom en viktig knutpunkt för dessa tänkta
sydvästliga flyttningsvägar. Norr och väster om Närikesslätten
utbreda sig Käglan och Kilsbergen såsom yttersta sydliga
utlöpare af Nordskandinaviska höglandet. De i Örebrotrakten
konvergerande flyttningsstråken böra därför söderifrån räknadt
rimligen här böja af åt öster öfven Hjälmaren och Rekarne
mot Mälaren. Att vid Tysslingen, som just ligger vid foten
af Kilsbergen, många flyttande fågelskaror sammanträffa synes
därför naturligt. Nämnda sjö står genom ett mindre
vattendrag i förbindelse med Svartån och tillhör alltså Hjälmarens
vattenområde.
Detsamma gäller äfven våra andra omnämnda fågelträsk,
Mo- och Kvismarensjöarna. För den, som en aprildag färdas
å linjen Örebro—Hallsberg och mellan stationerna Mosas och
Säbylund blickar ut i östlig riktning, utbreder sig en sjö af
betydande dimensioner. Detta är Mosjön. Färdades man åter
förbi i slutet af maj, kunde man tro sig hafva varit utsatt för
en synvilla. I stället för den vida vattenytan ser man nu idel
gröna fält, här och hvar afbrutna af låga videbuskar med
ku-polformad silhuett. Mosjön existerar alltså ej längre som
egentlig sjö. Genom de omfattande kanaliseringsarbeten, som
företogos i samband med den bekanta Hjälmare-sänkningen,
afvattnades Mosjön och de genom Täljeån med nämnda sjö
förbundna V. och Ö. Kvismaren, så att dessa sjöar numera
vid lågvatten äro ömkliga, igenvuxna rester, af hvad de
fordom varit. I slutet af maj 1919 visade sig skillnaden mellan
dåvarande vattenstånd och högsta vattenståndet i medio af
april belöpa sig till 3 m. Sänkningen har drabbat den högre
belägna Mosjön hårdast. Redan i medio af maj synas
knappast längre öppna vattenytor, och längre fram på sommaren
frodas en yppig gräsvegetation, hvilken särskildt under torra
somrar bereder markägarna en betydande inkomst. På lägre
ytor bibehåller dock området kärrnatur med Eriophorum po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
