- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sextonde årgången. 1921 /
254

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

FAUNA OCH FLORA

stanken börjar göra sig gällande. Ett annat och troligen
ur-sprtingligare namn på hanen är »alje» (uttalas äfven ålja eller
alu). Det finska namnet pá hanen är alg och på honan laggo.

Att vikaren lefver i engifte, därom äro alla ense, och det
är ej heller svårt att afgöra. Hanen har sin vista i närheten
af honans, och de särskilda paren äro alltid långt åtskilda och
kringspridda. Med gråsjälen förhåller det sig på ett annat
sätt; den är mer sällskaplig och samlar sig vid parningstiden
gärna i stora skaror. Ingen af mina meddelare har heller
tilltrott sig att afgöra, huruvida gråsjälen lefver i engifte eller
månggifte, utom en enda, som anser, att det förra är fallet,
något som emellertid står i strid med i litteraturen
förekommande uppgifter. Under våren magra själarne starkt, mest
kanske i april och maj; späcket är tjockast den tid, då dagarne
äro som kortast, och tvärt om, och vid jultiden har själen minst
4 gånger så mycket späck som vid midsommar. Afmagringen
torde stå i samband med minskad aptit under kutnings- och
parningstiden. Öppnade magsäckar ha vid denna tid befunnits
innehålla endast slem, och exkrementerna skola likna en tunn,
gulgrå lervälling med inblandad grof sand. Eljest utgöres födan
veterligen endast af fisk. däribland simpor til lbetydlig del; om
bottenskorfven eller krävliken (Idothea entomon) som
beståndsdel i dieten är ingenting kändt, men mer omfattande
undersökningar häröfver torde behöfvas.

Vid 6 veckors ålder beger sig gråsjälskuten på vandring
söderut, simmande, om hafvet är öppet, men »maserande»
(marscherande), därest han blifvit infrusen. »Maserarne»
bibehålla den en gång inslagna, vanligen sydvästliga kursen med
en envishet, som påminner om fjällämmelns, och komma
därvid ej sällan upp på land. Holmön tåga de stundom öfver;
vid högsta punkten, invid kyrkan, blef en gång en maserare
funnen och ihjälslagen, och liknande har inträffat äfven
flerstädes på fastlandet. Öppna vakar simma de öfver och
fortsätta vandringen på andra sidan med bibehållande af riktningen
och synas öfver hufvud vara lika starkt behärskade af sin
vandringsdrift som lämmeln. En meddelare (V. Sj — dt) obser-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:21:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1921/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free