Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BOTTNISKA SJÄLARNES LEFNADSVANOR
255
verade en dylik maserare, som på sin väg mötte en tämligen
hög iskant. I stället för att göra en omväg på några få meter
omkring hindret gjorde kuten envisa men länge fruktlösa
försök att komma öfver detsamma, och då detta slutligen
lyckades, var den så utmattad, att den lade sig på andra sidan
kanten och somnade.
De äldre gråsjälarne sätta sig äfven i rörelse ungefär
samtidigt med kutarne och vanligen i samma riktning (någon
gängat rakt motsatt håll, mot nordost), efter omständigheterna
simmande eller maserande på isen, och i senare fallet kunna
äfven de någon gång komma upp på landbacken. I hvarje fall
bruka de lämna Kvarken men komma efter någon tid åter upp
för att lägra sig på drifisen. De samla sig då, i slutet af april
eller första hälften af maj, än här, än där, hvarest lämplig is
finnes, i skaror på hundrade- och tusental och gå upp på
större och mindre isstycken, flera eller färre, ända till 70 à £0
tillsammans, ofta så tätt hoppackade, att isen sjunker under
deras tyngd, allt under lifligt slagsmål och våldsamt brottande
om platserna, hvarvid då och då någon af kämparne stjälpes
af och plumsar i vattnet, och under ett bölande och oljud, som
i god vind kan höras 1 — 1 Va mil. Lägren bildas blott i vackert
väder och vara endast några dagar, och under tiden ligger
gråsjälen oafbrutet på isen. Äfven efter uppbrottet från lägren
följer han med drifisen, helst om den går mot norr; går den
mot söder, följer han äfven med, tills den smälter, men finnes
då is kvar i Norrbotten, stiger han sedan norrut. Under
denna tid (mest i senare hälften af april och maj) är det som
den gamla »hårgälen» fälles och ersättes af den ljusare
»ny-heringen», hvarunder själen då och då går upp på isen för att
skafva af sig det gamla håret, som plågar och besvärar honom.
Då isen är slut, vanligen i början af juni, styres kosan
definitivt mot söder med undantag för det ringa antal
»gråsjäls-ten» (alltid mindre individ), som stannar kvar.
»Gråsjäls-stegen», skaror på ofta flere hundra stycken, gå midt i
farvattnet, under det vikaren vid sina vandringar mest följer lä
land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
