Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 FAUNA OCH FLORA
Vikaren älskar till skillnad från gråsjälen lugn och stillhet.
Sällan låter den höra sin stämma, och mången själjägare har
aldrig hört den. Endast före oväder skall den låta höra ett
kort råmande, hvilket betraktas som en ofelbar
stormvarningssignal; då vikaren slår volt i vattnet, spår han likaledes oväder
(A. B—m). Kutarne af båda arterna jama likt kattor.
Vikar-kuten ligger med modern mest inne i vistan, men hanen brukar
stundom under vackra dagar gå upp på öppna isen genom
någon utvidgad blisa för att ligga och sola sig. Under
snösmältningen, medan takdropp pågår, flyttar sig vikaren ut ur vistan
för att få ligga torrt, och då taket töat ned, lägrar sig hanen
längre ut på den lösare isen. Honan med kuten brukar
däremot ofta stanna kvar i närheten af vistan, såvida hon får vara
ostörd af människor; i motsatt fall kan hon tidigt lämna vistan.
Då isen sätter sig i rörelse, följer vikaren med mot norr; bär
det mot söder, så följa kuten och modern fortfarande med,
under det andra, som icke kutat, söka sig mot norr, såvida is
finnes däruppe. Såväl gråsjäl som vikare skall nämligen om
möjligt »upp på den sista biten is, som ligger kvar i Lillbotten»
(K. H —n). Honan och kuten hålla i hop, åtminstone till dess
färden definitivt bär mot söder. Vid hårfällningen beter sig
vikaren på samma sätt som gråsjälen; den äger rum något
senare än hos denne, och tiden för densamma synes stå i
samband med kuttiden. Ännu i slutet af juni och början af
juli finnas hos somliga individ fortfarande rester af den gamla
hårgäleu. I juni och början af juli försiggår vandringen mot
söder, sedan isen fullständigt är slut. Vid denna tid är det, som
själen vittjar laxnäten och stundom gör betydande skada på
fångsten. Vandringen sker raskt med hvila blott ett par
timmar under den mörkaste delen af dygnet; endast om
håröms-ningen ej är fullt färdig, kan vikaren dröja ett helt dygn på
en sten.
Såsom förut framhållits, skilja sig de mindre gråsjälarne
till sina vanor något från de större. De förra äro naturligen i
de flesta fall yngre individ, men bland dem lära ock sådana
förekomma, hvilkas skrynkliga och gamla utseende vittnar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
