Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ADOLF VON POST
funnits i alla fall. Yttrandet visar dock, huru sällsynt fågeln
vid denna tid var. Nu häckar dopping i hundratals par,
isynnerhet talrikast i vassarna på norra stranden, och under
högsommaren och hösten sprida sig gamla fåglar och ungar över
hela sjön, även dit där inga tjänliga häckplatser eller vassar
finnas. Flera gånger har jag under lugna, soliga
sommardagar stått på stranden av Tockenön, vilken ö ligger ett par
kilometer utanför Fiskebodahalvöns yttersta udde, och sett
oräkneliga, spridda doppingar så långt ögat kunde nå på den
spegelblanka ytan, kanske för litet räkna dem i hundratal. I
den nära ett par mil långa sjön Öljaren, som står i
förbindelse med Hjälmaren, hava också doppingarna blivit otroligt
talrika. Där bedrevos jakter om vårarna efter dem på så sätt,
att skyttar lade sig med båtar i vasskanterna; och då de
ruvande fåglarne vid larm och stenkastning från land gåvo sig
från bona, döko de under båtarna, och då de kommo upp till
ytan straxt utanför sjön, skötos de. På så sätt kunde 5 à 6
jägare på en morgon, eller rättare sagt, på en natt (jakten
började nämligen kl. 1 à 2 f. m.) skjutas 60 à 70 doppingar.
Sådan jakt å ruvande doppingar på våren tycker man borde
ha varit ett effektivt utrotningsmedel, då dessutom en
jakt-älskande smed vid Gimmersta, biträdd av ett par av sina
söner, årligen tog hundratals ägg, ett år upptill 800. Föga
minskning kunde dock iakttagas och numera få de många
doppingarna för det mesta vara i fred. Lommar äro mycket
sällsynta i Hjälmarens Södermanlands-del. För 20 à 30 år
sedan såg man sådan kanske något oftare än nu. Däremot
häcka de i flera mindre sjöar i Hjälmarens närhet.
Änder: Huruvida den åsikten, att doppingarna skulle
uttränga gräsänderna, har fog för sig, vill jag lämna osagt. I
Öljaren är kanske i någon mån så förhållandet, men å norra
Hjälmarstranden ha gräsänderna under de senare decennierna
ökat mycket, trots doppingarnas mycket stora antal. Vid
Fiskeboda har visserligen andjakten försämrats efter sänkningen,
men detta beror mera därpå att ett par sanka ängar vid
stränderna torrlagts. En sak, som rätt mycket förvånat mig, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
