Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n6
BO WITT-STRÖMER
helt saknas i den västra delen av provinsen, bortsett naturligtvis
från de rena havsfåglarna.
Mellansocknarna, med i allmänhet en höjd över havet av 200—
300 meter, utgöra en övergång mellan de två förut nämnda
områdena. Även här, såsom t. ex. i Arbrå, Järvsö och Ljusdals
socknar, finnas inom de lägre liggande trakterna lövängar,
hagmarker och lundar, ehuru mera enstaka och av mindre omfång än
inom kustsocknarna. De högre trakterna inom dessa socknar likna
mera västra delen av provinsen.
Inom såväl kust- som mellansocknarna hava typiskt sydsvenska
fågelarter anträffats häckande.
Fågelfaunan inom Hälsingland företer sålunda väsentligt stora
olikheter, allteftersom de ovannämnda starkt skiftande
naturförhållandena särskilt beträffande klimat och växtlighet medföra olika
livsbetingelser. Inom de västra delarna hava sålunda anträffats
häckande typiskt subarktiska arter, såsom de förut nämnda
sidensvans, tallbit och sädgås samt därjämte även fjällvråk, hökuggla,
lavskrika m. fi., medan kustlandet har att bjuda på sådana
sydsvenska arter som kajan, grönfink, trädlärka, koltrast, gröngöling,
blåduva, tovsvipa och sothöna m. fl. såsom häckande.
Med full säkerhet häcka inom provinsen 131 arter samt
därutöver med stor sannolikhet 12 arter. Såsom tillfälliga gäster äro
antecknade 52 arter. Sammanlagda antalet inom provinsen
iakttagna fågelarter är sålunda 195.
I efterföljande förteckning, vilken tillkommit på uppmaning av
professorn D:r. Einar Lönnberg, ansluter sig såväl nomenklaturen
som artföljden till dennes fauna över Sveriges Ryggradsdjur II.
För de många och viktiga uppgifter jag erhållit från
intresserade fågelvänner beder jag att få framföra mitt
förbindligaste tack.
Då emellertid ett så omfattande arbete som undersökningen
av ett helt landskaps fågelfauna naturligtvis icke kan tänkas bliva
på långt när uttömmande efter endast några få års studium,
förekomma självfallet mycket stora luckor och brister i förteckningen.
Det är därför min avsikt att om möjligt genom senare tillägg
komplettera densamma så långt sig göra låter och vore sålunda
synnerligen tacksam att fortfarande få emotse meddelande om nya rön
och iakttagelser från intresserade.
Där ej annat angives, grunda sig i regel uppgifter och data
här nedan på mina egna iakttagelser.
1. Corvtis cornix. Kråkan. Mycket allmän. Häckar inom
hela området, talrikast inom Ljusdals, Alfta och Ovanåkers
jordbruksbygder. En hel del kråkor övervintra vid de större
samhällena eller i tätare bebyggda trakter, där de huvudsakligast finna
sin näring på avskrädeshögar e. d. I trakten omkring Ljusdals
köping hava de sista åtta åren ett hundratal kråkor årligen
uppehållit sig vintertid. Enligt erhållna uppgifter var det för 25 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
