Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
SVEN HÖRSTADIUS
I föregångaren till »Nordens fåglar», Sundevalls »Svenska
Foglarna», (1885), säges att smålommen »rör sig på land
klumpigt och med tillhjälp av vingarna». Om islommen meddelas
lakoniskt: »Går dåligt».
Carl Fries (1925), som fotograferat storlom på halvannan
meters avstånd och som därvid upprepade gånger hade
tillfälle iakttaga lommens färd till och från boet, nämner ej heller
något om att denna fågel kan gå eller stå, ehuru några av
hans bilder tyda på detta. Fastmera säger Fries, sid 26:
»Lommen, de fria vattnens skötefågel, kan inte ta ett steg på
land, han måste hasa sig upp till boet». Och sid. 32
beskrives lommens färd upp till boet, såsom Fries iakttog den:
»Hasande på buken liksom ror han sig fram över marken.
Med tio, tolv tag är boet nått, han sjunker ned över äggen
och halar sig till rätta.» På bilden sid. 31 synes lommen stå.
I underskriften säges, att »han tar stöd med vingarna och
reser sig för att vända äggen». Bakre delen av fågelns kropp
och vingar äro på fotografien dolda av gräs och kvistar. På
en annan bild, sid. 29: »Fågeln hejdar sig på väg upp till
boet», förefaller det mig, som om lommen rest sig upp och
står utan hjälp av vingarna, men även här är kroppen delvis
skymd av gräs, och Fries säger, som nämnt, ingenting om
lommens förmåga i berörda hänseende. En annan fotografi,
sid. 28, visar lommen i färd med att på buken hasa sig upp
till boet.
Det vore ju egendomligt, om icke lommarna skulle kunna
resa sig upp och gå, lika väl som doppingarna kunna göra
det, ehuru deras ben sitta lika långt bak som lommens. Det
har också visat sig, att den gamla åsikten om lommens
oförmåga att gå bottnat i ofullständiga iakttagelser.
År 1912 berättar folkskolläraren L. Nordfjell i Fauna
och Flora, att han sett en lom på lagom djupt vatten ställa
sig upprätt samt med vaggande gång marschera till stranden
och vidare upp på en tuva, där han blev stående ungefär en
meter från vattnet. Denna uppgift citeras i sista upplagan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
