Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Wolleys fågelfaunistiska arbete i svenska och finska lappmarken 1853–1857. Av Edv. Wibeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WOLLEYS FÅGELFAUNISTISKA ARBETE
249
till Kengis och vidare till Kittilä. I januari 1857 kommo ett
par andra landsmän till honom över Kautokeino.
I april 1857 fick Wolley tillfälle att personligen besöka
ett bebott kungsörnsbo, nära sjön Jerisjärvi på finska sidan,
blott ett par mil öster ut från hans kvarter i Muoniovaara.
Senare frampå varen startade Wolley för en sista färd
upp till norska Finnmarken. Han följde denna gång icke
någon av de vanliga vägarna över Skibotn eller Kautokeino,
utan for genom rena ödemarker fram till övre loppet av
Tana-älven, som han sedan följde ända ned till havet.
Huvudsyftet med denna resa var att om möjligt finna häckplatserna
för kustsnäppan (Tringa canutus eller islandica) och
bredstjär-tade labben (Lestris pomarina). Båda dessa arter hava, efter
vad vi numera veta, sina häckplatser inom rent högnordiska
trakter och träffas blott såsom flytt- och strykfåglar på den
Skandinaviska halvön. På Wolleys tid var denna sak dock
ännu outredd, och han hade så mycket större skäl att
förmoda, att de ifrågavarande fågelarterna skulle häcka i
Finnmarken, som detta direkt uppgivits av Schrader och Malm,
vilka åren 1841 och 1842 berest just samma trakter, dit
Wolley nu ställde kosan. När denne kom fram till en
lokal, som uppgivits såsom häckplats för Tringa canutus, fann
han emellertid där endast en bergssluttning, som ännu i
slutet av juni var djupt täckt med snö. Likaledes hade
Wolley hoppats, att under denna färd möjligen finna bo och ägg
av bl. a. fjälluggla, vilket också slog fel, ehuru han kom i
beröring med flera lappar, som tidigare funnit sådana bon.
Däremot stötte han på några par av fjällabben (Lestris buffoni)
och fann också ett enda ägg. Det vill synas, som om icke
häller denna arts häckning förut varit säkert känd.
När Wolley mot slutet av äggsäsongen återkom till
Muoniovaara, befanns en mängd värdefulla kullar hava
inkommit från hans samlare, bl. a. 8 kullar av lavskrika och 24
av tallbit, samt enstaka av sidensvans, berguv, lappuggla,
hökuggla, pärluggla, blå kärrhök, jaktfalk, fiskgjuse m. fi. arter.
Det allra förnämligaste äggfyndet kom honom dock till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
