Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om den smånäbbade tjädern, Tetrao parvirostris. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SMÅNÄBBADE TJÄDERN, TETRAO PARVIROSTRIS 55
vita spetskanter», och vidare »bröst- och bukfjädrar
tvärtandade av svart och rostgult med breda vita spetsband».
Särskilt det sista går ej alls att tillämpa på våra mörka hönor,
då det knappt finns ett spår av rostgult på bröst och buk
hos dem. De kunna alltså ej utan vidare hänföras till
Stegmanns macruras, vilket också försvåras därav, att han ej
uppgivit några mått för hönorna av denna ras, vilket f. ö. kanske
ej med säkerhet kunnat vara avgörande. Om våra mörka
exemplar skulle räknas till macruras-rasen, måste denna ha
en osedvanligt stor. variationsförmåga, större än man har skäl
att vänta.
Det är också svårt att förklara dem såsom »sterila»
hönor i partiell tuppdräkt, dels emedan båda hade mycket väl
utvecklade äggstockar och äggledare, dels emedan de just ej
kunna sägas närma sig tuppen till dräkten annat än
därigenom, att de äro mörka. En notis, som Stegmann lämnar om
en steril höna, synes ej heller överensstämma med dessas
utseende.
Det skulle lika väl kunna tänkas, att någonstädes i
Ostsibirien funnes ett område, inom vilket en mörkare lokalras,
en var. obscurior, utvecklat sig.
Rörande den smånäbbade tjäderns levnadsvanor i
Kentei-bergen har nyligen Fru E. W. Koslowa i ett värdefullt arbete
om fåglarna i sydvästra Transbaikalien, norra Mongoliet och
Gobi lämnat några meddelanden av intresse, vilka översatts
till tyska av H. Grote och härur refereras1 följande. I
Ken-teiområdet finner man den smånäbbade tjädern i hela
skogsbältet från blandskogen nere vid flodstränderna till
cembratal-lens gräns uppåt, som tillika är trädgräns. Den synes alltså
vara mindre beroende av trädvegetationen här, men desto
viktigare äro blåbären för den.
Speltiden börjar omkring den 20*april och varar till 10—
12 juni. Vanligen kan man få höra 2—3 tuppar spela på ringa
avstånd från varandra. Det händer t. o. m. ibland, att en
tupp spelar på marken under ett träd och att samtidigt en an-
1 Beitr. z. Fortpflanzungsbiol. d. Vogel. Jahrg. 7, p. 95—95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
