Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
otto holm
ligt oskadliga snokar. A. var värmländing från Karlstadstrakten
(Alster). — I Ava kunde bankkamrer F. F. Zachrisson en dag
under sommaren 1923 pä 1,5 m:s håll vid pass en minut noga
beskåda en stor, mörk snok med gula nackfläckar. Herr Z. är från
sin hemort i Södermanland väl bekant med snoken.1
Om förekomsten i Tåsjö har doktor E. Modin lämnar närmare
upplysningar: »Snoken iakttogs i vår granngård, Anders Bertilssons
i Kroknäset (Östra Tåsjö by); den höll till i ’dyngstan’
(gödsel-kasen) där; men jag hörde den omtalas äfven annorstädes, ehuru
jag nu icke särskildt erinrar mig flera ställen. Dess förefintlighet i
T —ö bevisas ju ock af hans lokalnamn: tomtårmen.» — Numera
synes emellertid snoken vara mycket sällsynt där; förfrågningar,
som 1933 gjordes i Östra Tåsjö av docent I. Arwidsson, gåvo
negativt resultat.
I):r Modin anser, att snoken tillhör Ångermanlands fauna i
dess helhet, även om den på åtskilliga håll är mindre vanlig. Han
nämner ock, att ett exemplar dödades 1931 i Strinne by av Multrå
socken, men tillägger, att den nog varken där eller i Tåsjö är
allmän.
Vad tomtormar beträffar, ha sådana ända in i senaste tid
förekommit flerstädes i Ångermanland. Ella Ohlson8 omtalar dem
från socknarna Stigsjö, Nordingrå, Vibyggerå, Nätra, Själevad,
Grundsunda, Gideå, Anundsjö, Trehörningsjö. I Skog är benämningen:
gårdsorm. Även i Fjällsjö talas om »ormen, som hör gården till».
Härjedalen.
För ett par uppgifter om snokförekomst i detta landskap, de
första i sitt slag, har jag haft att tacka framlidne kyrkoherden i
Lillherrdal, doktor S. J. Enander. I skrivelse av sl/± 1923
meddelade han följande: »Inom Lillherrdals socken är det endast 2:ne
ställen, där snoken förekommer, nämligen i östra delen. I ’Sven
Ols fäbovall’ åt Saxån till observerades snoken 1918 (ungefär 2 mil
från kyrkan ligger den) i närheten av Ikornberget. Vid en
fäbovall, Stacken, tillhörig en bonde i Östansjö, förekommer den sedan
gammalt och beskylles för att gärna vilja lägga sig i mjölkfaten
för att dricka■»
1 En bonde i Aspeå berättade för mig, att han i slutet av 1890-talet
dödat ett par ormar »med vit ring kring halsen» och omkring 1910 i
närheten av sin gård en liknande, som på kroppens mitt var utrustad med en
tjock ansvällning. Han tudelade ormen med ett yxhugg omedelbart intill
ansvällningen, som då visade sig innehålla en groda. Historierna synas ju
tyda på snok men måste mottagas med försiktighet på grund av berättarens
något livliga fantasi. En gång hade han råkat ut för en jättestor orm, minst
4 alnar lång och väldigt tjock, som anfallit honom, sprutande etter.
2 Naturväsen i ångermanländsk folktro, en översikt. — Folkminnen och
Folktankar, 1933, h. 2, sid. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
