Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteratur
91
att Stejneger hade rätt, då han särskilde gärdsmygen i västra
Norge såsom en särskild ras under namnet bergetisis på grund av
att den är något större och i synnerhet mörkare på undersidan än
den typiska svenska. Detta är blott en antydan om några
ärenden, som ligga oss närmast. Man får vara förf. tacksam för den
värdefulla utredning av många olika spörsmål som han förebragt.
E. L.
Smärre meddelanden.
Zosterapesten i Nordamerika i avtagande.
Mr. Clarence Cottam, som är anställd i ßureau of Biological
Survey, Washington, D. C. för undersökningar rörande de vilda
djurens och fåglarnes näringsförhållanden m. m. i Förenta Staterna,
har även haft i uppdrag att studera den sjukdom, som orsakat
grästångens bortdöende vid Nordamerikas kuster. De från norden
flyttande gässen m. fl. vattenfåglar, som till stor del leva av denna
växt, ha nämligen genom dess bortdöende hotats av fullständig
hungersnöd. Han har i jan. detta år skrivit till undertecknad, att
grästången utefter vissa delar av den atlantiska kusten visar en
tydlig förbättring jämfört med föregående år. I de delar av
Chesa-peake Bay, varest salthalten något minskats, ha förhållandena
förbättrats i så hög grad, att de nu äro nästan normala. De längre
ut mot kusten liggande områdena förete dock blott ringa
förbättring över tillståndet föregående år.
Uppgiften om, att nedsatt salthalt utgör ett hinder för
Zostera-pestens överhandtagande, är av intresse, emedan det utgör en
ytterligare bekräftelse på vår här framställda hypotes i samma riktning.
På det hela taget synes dock föreligga en möjlighet, att denna
betydelsefulla växt skall kunna hämta sig efter den svåra förödelsen.
E. L.
En gammal älgkäk.
I dec. 1934 nedsände hr Alfred Ullander, Högland, Näsvall,
en käkhalva till undertecknad med anhållan om att få veta, från
vilken djurart den härstammade. Detta var mycket lätt avgjort, ty
det syntes vid första ögonkastet, att det var vänstra
överkäkshalvan av en älg av normàl storlek samt av ett äldre djur med
rätt starkt nötta tänder. Käken hade hittats vid dikesgrävning
hösten 1933 vid sänkning av en sjö. Den uppgavs ha legat i
fast torv på ett djup av omkring 2 m. Då det ev. skulle kunna
låta sig göra att med ledning av torvrester på käkstycket utföra
en åldersbestämning av detsamma, vände jag mig i denna sak till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
