Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätt att nedtrycka och det sades att åtminstone frihetens
förlust skulle derefter blifva hans bestraffning. Men grefve
Fersen, i det vigtiga ögonblicket sjelf tillstädes i utskottet,
lät förmärka att han var oförskräckt och hans åklagare
der, ehuru betydande och gynnad af medvind, vågade ej
uppresa sig att tala. Då flyttades hans öde helt och hållet
i hans stånds händer. En tvifvelaktig strid uppstod der
emellan partierna: den kunde ej skiljas utan omröstning;
men grefve Fersen fann i nöden vänner och högaktare nog,
för att segra. De som sett honom i denna belägenhet,
vittna att de sett ett af de större prof på en stark själs
välde öfver naturen. Man har läst hans häftiga känslor i
hans ansigte; men hans ord hafva behållit sin köld och
hans uppförande sin jemnhet.
Är 1763 den 1 Mars utnämndes grefve Fersen till
general, och den 2 Aug. 1765 förordnades han att utarbeta
en plan för det fasta och sjöförsvarets ordnande på rikets
vestra gräns mot Norrige. Den 22 Nov. samma år
utnämndes han till riddare af Seraphimer-orden.
Vid 1769 års Riksdag, hvars sammankallande konungen,
genom regeringens nedläggande, framtvingade af Rådet,
kallades grefve Fersen för 3:e gången till landtmarskalk.
Han hade nu närmat sig hofvet. För att afvärja farligare
oordningar och flera medborgares olycka, lät han sig
öfver-talas att utverka Riksens ständers bifall till hvad som skett.
Konungen tackades och allt gillades. Kort derpå flyttades
riksdagen från Norrköping till Stockholm och en vändning
skedde inom partierna. Ett försök, som vid detta riksmöte
gjordes, att med foglighet återföra regeringssättet till dess
första grunder, utgjorde dess största märkvärdighet, så för
sjelfva sakens vigt, som försökets misslyckande. Hofvet
hade önskat framgången af denna sak och beskyllde grefve
Fersen att ej nog kraftigt hafva den understödt: troligare
är att han ej förmådde. Konungamakten ansåg sig
bedragen; men den var tjent. Missämjans frön fingo nu gro
lika fritt, som tillförene. En naturlig villrådighet om
allmänna säkerhetens bestånd och tillflykt, då Grundlagens
otydligheter så ofta utan vishet och mått användes, och
omärkliga medel, som tillika nyttjades att öka oenigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
