Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig en återkomst üf den tillgifvenhet och det nit, som en
undersåte är skyldig sin konung, och som min tillit till eder
hade rätt att vänta. Det var en illusion som bedragit mig.
Ni triumferar min gr ef ve; det är en för mig förlorad batalj,
hvars följder skola blifva känbara för mig; njut af er seger,
den skall ej räcka länge.”
Grefve Fersen svarade lugnt och värdigt. Han erinrade
konungen om den framställning han gjort kort före
riksdagens öppnande, i det samtal som då egde rum mellan
konungen och honom, rörande sina tankar i detta ämne,
som skulle vid riksdagen behandlas, och att konungen hade
gillat dem; och dervid tillagt, att Banken tillhörde
ständerna, enligt regeringsformen, att han (konungen) ej hade
någon närmare kännedom om densamma och ej ville på
något sätt inblanda sig i dess angelägenheter. Han
försäkrade sig hafva visat och genomgått med
landtmarskal-ken sitt förslag till instruction för banken, utan att denne
konungens förtroendeman vid Ridderskapets och Adelns*
sammankomster, haft deremot något att invända. Han hade
insett nödvändigheten af den föreslagna instructionen,
emedan hofpartiet hade på Riddarhuset genomdrifvit sin lista
till medlemmar i banko-utskottet, unga hofmän, hvilka
knappt kände till de första elementerne af arithmetiken;
men det oaktadt skulle leda och reglera bankens
operationer, hvars kredit och styrelse omfattar hela rikets
intressen. Han ådagalade, att den antagna instructionen för
banko-utskottet var laglig, nödig och nyttig. Han
framställde huru skadlig för konungen vore hofpartiets
oförsynta uppträdande på Riddarhuset, der de till och med
hotade deras hufvuden, som vågade hafva en annan tanke
än hofvets, och att detta spred hos allmänheten en oro
och jäsning, som bådade intet godt.
”Hvad beträffar färlåtelsen för den skymf högstsalig
konungen, Eders Maj:ts Herr fader fått erfara” — fortfor
grefve Fersen — ”så kan detta ej hafva af seende på mig;
högstsalig konungen hade angripit nationens rättigheter i
trots af besvurna eder; han har funnit det motstånd, som
var en följd deraf; jag har hållit min ed som landtmarskalk
och undersåte; rätt och sanning har varit mina ledare; jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
