Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett sammanhang, som gaf åt hvarje särskild egenskap tid
och magt att vara fruktbar.”
”Verkningen af dessa egenskaper öktes genom en
erfarenhet, likasom efter ett visst system förvärfvad; genom
en kännedom af menniskor och folksamlingar, hvaruti han
ej kunde öfverträffas och af de moraliska medlen att på
dem verka; ändteligen genom de vidsträcktaste och ändå
bäst valda kunskaper om andra staters, men i synnerhet
fäderneslandets öden, lagar och hushållning. Bland
Ridder-skapet och Adeln har under hela hans tidehvarf ingen hans
like uppstått, hvarken i tillgångar att genom jemförelser
och exempel kasta ljus öfver allmänna saker, eller i
lätthet att reda och återföra dem.”
”Grefve Fersen var, såsom talare, ej den, som med
inbillningens förtjusning’ och* känslans makt röfvar till sig
hjertats bifall, utan att fängsla öfvertygelsen och som i alla
tider egt så mycken verkan på oupplysta folksamlingar.
Mera afpassad efter tidehvarfvet och regeringssättet under
hvilka han lefde, efter dem för hvilka och till hvilka han
talte, efter de ämnens vigt han afhandlade och ändteligen
efter hans egen karaktär, bar den en stämpel af sanning,
klarhet och öfvertygande kraft, mera verkande för tiden
än för ögonblicket. Man har dock ofta sett de häftigaste
sinnesrörelser svalna blott han talat. Men han talade sällan
lorst, ty han ville förstå väl och trodde sent sitt ensamma
begrepp. Han talade alltid med foglighet, oftast med
fullkomligt lugn; ty han såg, bättre än andra, att
missförståndet och okunnigheten oftare än elakheten, upprör
menigheter. Smädelsen, eller den ovettiga sanningen nyttjade
han aldrig och dem belog han, såsom vapen goda nog för
små själar och svaga satser: sjelfva hans eget försvar
kunde ej framkalla annat än uppriktigheten från hans läppar.
Så behöll han alltid både sin tankekraft och sin värdighet;
så betog han sina fiender rättigheten till personligt
missnöje; så gaf han sina tänkesätt en styrka, den de ofta
förlorat, om de blifvit framställda med hetta, det opålitligaste
vapen, som kan nyttjas, äfven för den bästa sak. Också
har ingen med sina egenskaper haft ett större inflytande
på sitt stånds öfverläggningar och ingen längre behållit det.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
