Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY RIKSDAGSORDNING. PRIVILEGIER. 39
riksdags-ordning, än mer inskränka konungens och utvidga
ständernas samt Rådets välde och myndighet. Denna
riksdagsordning blef en grundlag, den konungen teckna måste,
och genom hvilken, uti mer vidd än 1720 års
Regeringsform, kringstakades det konungsliga väldet. Konungens
röst blef undergifven Rådets pluralitet och ständers
oinskränkta vilja, så uti lagstiftning som lagskipning.
Regeringsformens inbundna mening med dessa ord: ”Konungen
styrer rike sino med och således icke emot Rådets råde” —
så ock uti oposito: ”Rådet skall råda men icke regera” —
blefvo genom denna riksdagsordning förklarade på
konungaväldets bekostnad.
Ständernas fägnad öfver denna riksdagsordnings
lyckliga framalstrande hade blifvit måttlig, om de eftersinnat
hvad jemkningar och förändringar uti konstitutionslagarne
den uti framtiden verka skulle. Inom fyra års förlopp var
grundlagen redan tredje gången förändrad; men dörren
öppnad för menigheten, att densamma efter behag omskapa,
samt riket och dess säkerhet, genom lagens förbättrande,
förstöra. Under despotismen har friheten och säkerheten
ingen trefnad och bestånd. Den må utöfvas af en konung
allena eller af en pluralitets omröstning, så blifva enväldets
påföljder lika olyckliga och förhatliga. Lagens
oombytlig-het är det enda värn för frihet och säkerhet, uti den mån
dessa möjligen kunna ega rum bland folkslägten och för
de dem alltid åtföljande svagheter och revolutioner.
I öfrigt voro ständerna sysselsatta att ställa ordning
uti riket och befordra landskulturen, folktillväxten och
eco-nomien. Adelns och presteståndets gamla privilegier blefvo
stadfåstade och med nya tillökte.
Borgare- och bondestånden fingo inga privilegier, men
deras resolutioner öfver allmänna besvär, skulle ega kraft
af privilegier. Genom denna författning öppnades vägen,
att under namn af allmänna besvär, hos rikets ständer
framföra enskilda, samt undergräfva alla economiska och
police-författningar, så i städer, som på landet, och
inskränka hela styrelsen inom privilegii gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
