Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 SKATTEKÖP. LÖN- OCH BETALNINGS-APGIFT.
Skatteköpen på kronans hemman, emot skattelösen af
sex års räntor, blef en allmän rättighet och anslagen till
gälds afbetalning.
Om dessa skatteköp hade blifvit inskränkta inom 50,
ja ock 100 år, torde det hafva varit förmånligare för
kronan, än att för alltid abalienera jordens besittning och
disposition. En högre skattelösen hade väl ock kunnat
vidtagas; men man bör härvid ihågkomma, att Sveriges jord
saknade brukare, och att en ansenlig del hemman stodo
öde och voro af ringa värde i köp. Härtill kom ock, att
landtmarskalken och hufvudmännen bland ständerna,
an-sågo denna författning såsom ledande till befästandet af
det nya regeringssättet, genom allmogens kärlek till den
frukt den deraf hemtade.
Några, men svaga, grunder lades till handelns och
handaslöjders upppresande och bättre drift. Bankens
understödjande och dess kredits återställande blef ock efter
möjligheten besörjd.
Kiksens ständer åtogo sig en bevillning, benämnd
Lön-och betalningsafgift, som, jemte inflytande medel af
skatteköp, utgjorde en fond till rikets gälds afbördande, hvilken
klassificerades och betaltes efter nummer och årtal. Och
på det dessa medel ej måtte sammanstöpas med statsmedlen,
sattes denna fond under disposition af några
ständer-depu-terade, under namn af Ständers Kontor.
En årlig fond anslogs till fullföljande af
slottsbyggnaden, som af konung Carl XI var börjad och hvaraf den
norra fasaden var färdig uti bemälde konungs tid. Birger
Jarl byggde först detta residens-slott. Konung Gustaf I
reparerade detsamma. Konung Carl XI beslöt att rifva
och återuppbygga det, efter grefve Tessins dessin; men
hann allenast med den norra fasaden. Resten afbrände
efter hans död 1697, och det var friheten öfverlemnadt att
fullfölja planen, under lagbundna konungars styrelse.
Statskontoret blef vid denna riksdag satt uti ett
ordentligt skick. 1696 års stat togs till orygglig grund. Den
årliga statsbristen försvann och rikets drätsel med utgifterna
jemkades, genom grefve Lagerborgs försorg, sålunda, att
Statskontoret alltid egde en odisponerad tillgång af 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
