Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrans heliga Nattvard ville han ej anamma förr, än
näst förrän han skulle lemna jorden; på det den sista
Nattvarden här i tiden, skulle vara honom en så mycket
närmare styrka, att genom den timmeliga döden komma till
den evigt varande Nattvarden, i himmelen. Sedan
Nattvarden var anammad, discourrerade han åter med mig om
himmelen. Tystnade midt under discoursen och när en å
två minuter voro förbi, säger han: "Du store Gud! huru
stor är icke Din nåd!" Derefter vände han sig till mig,
sägande: ”Min k. Troilius, kan någon ting vara så stort9
som Guds nåd är? Han tager fatt på en menniska, som
i 30 år lupit på syndenes väg; honom omvänder Han på
en månad; förlåter synderna och i dag gör han mig
evin-nerligen salig”
Han längtade så efter sin saliga skiljsmässa, att han
tycktes yilja liksom knota, att det gick för långt ut, innan
han blefve kallad ned på platsen. Derunder förklarade han,
det han ej åstundade, att man skulle länge sjunga på
platsen. Jag svarade: Herr grefven har yttrat sig, det han ville
att psalmen ”Jesus allt mitt goda är” skulle sjungas, och
om han vore nöjd, ville jag, så snart andra versen
begyn-tes, begynna laga hans kläder i ordning. Dertill svarade
han: ”Det är väl betänkt. Gud har välsignat mig med
mycken jordisk sällhet, men det håller jag nu för stoft och
mull. Jag längtar efter, och får inom en kort stund, den
evigt varande rikedomen i himmelen.
När vaktmästaren ändteligen begynte öppna dörren,
sade salig Grefven: Nu sänder Gud mig bud; Han kommer
sjelf emot mig; jag går ock emot Honom. Tog strax sin
hatt. Famntog och kysste mig på det kärligaste, sägande:
Gud välsigne eder och hela edert hus. Gud ge eder en salig
stund efter, i sinom tid. Likaledes omfamnade han herr
prosten Werander med samma kärlek.
Under vägen lyste utur hans ögon en synnerlig
andäktig och christlig frimodighet, som pryddes med tillönskan
af Guds välsignelse öfver det närvarande folket. När han
kom till sitt hus, voro hans ord dessa: ”Gud välsigne dig,
som bor i detta hus. Gud bevare dig ifrån allt ondt. Gud
gifve dig en salig stund i sinom tid.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
