Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f1782]
varierade med komedier och operor, gifna af hofvets damer
och herrar. Men som Enkedrottningen insjuknade på
Svartsjö, i en slags bröstinflammation, blef deraf Konungens
uppmärksamhet för ögonblicket vänd från nöjena. Efter några
dagars tid tillfrisknade Enkedrottningen; men prinsessan
Sofia Albertina blef häftigt angripen af reumatisk värk.
Enkedrottningens ömhet för sin dotter tillät henne icke att
spara sig under sin konvalescens och afvakta sin helsas och
sina krafters fullkomliga återställande. Oron tvingade henne
att flera gånger dagligen gå upp till prinsessan, hvars rum
lågo öfver Enkedrottningens. Prinsessans häftiga och
otåliga lynne hänförde henne ofta att med hårdhet bemöta sin
moder, och visa henne hvarken välvilja eller tacksamhet
för alla hennes omsorger1). Det var denna olyckliga
moders öde att lida af sina barns otacksamhet. Det är sant,
att hon hade sig sjelf att tacka derför, genom den brist på
omdöme och genom häftigheten i sin karakter, hvarom alla
tilldragelser i hennes lif bära sorliga vittnesbörd. När hon
var missnöjd med sina barn, misshandlade hon dera till det
yttersta; när hennes dåliga lynne var öfver, qväfde hon dem
med sina smekningar; det ena som det andra var för dem
besvärligt.
Enkedrottningen var mycket sorgsen och uti hennes
svaghetstillstånd gjorde-smärtan ett afgörande intryck på
hennes lif. Den sista gången hon gick upp till prinsessan
var i slutet af Juni månad (1782); hon uthärdade då af sin
dotter ett opassande utbrott af dennas dåliga lynne, hvilket
gjorde modren förtviflad. Då hon gick tillbaka ned i sina
rum sade hon, med tårar i ögonen, till sin
öfverkammar-herre grefve Carl De la Gardie, som stödde och hjelpte
henne utför trapporna: Min dotter tager lifvet af mig; jag
han iche öfverlefva ett sd dåligt bemötande och sådan
hårdhet af mina egna barn.
Få dagar derefter fick Enkedrottningnn tillbaka sin
feber med oppression på bröstet, och hemorroider* som
brukade besvära henne. Hennes tillstånd försämrades och hon
trodde hon skulle, ehuru läkarne ej voro oroade öfver sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
