Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjelfbiografiska anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
105
lärde jag känna miss Frances L. och genom henne Benthams
arbeten. Hon visade mig, att ju mera kunskaper jag kunde
förvärfva, till ju mera klarhet och redighet jag kunde
bringa mitt förstånd, desto större medel skulle jag få till
att verka för menniskor s nytta och till att sjelf blifva
lycklig. Bentham gaf mig i Utilitetsprincipen ett nytt
ljus, och vid samma tid fick jag tillfälle att samtala
med flera utmärkta och snillrika personer. En ny veiid
gick upp inom mig, jag sag en ny sol och vid dess ljus ett
paradis. Sällheten af denna nya uppståndelse inom mig var
obeskriflig. Mina gamla planer, vid hvilka jag hitintills
hade hållit fast, fÖrföllo; jag sag snart den väg jag borde
vandra. O fröjd! Nu skulle jag, nu kunde jag sjelf stiga
allt högre till ljus och sanning, och hvartenda steg skulle
bära med sig frukt för mina likar. Min själ jubilerade.
Vid denna tid kommo tvenne bref, ett till mamma, ett till
mig, från en ung man, som i dem tillbjöd mig sitt hjerta
och sin hand. Han yttrade sig med en så varm innerlighet,
godhet och verklig själsförträfflighet och med sådan
öppenhet i både ondt och godt om sig sjelf, att jag
deraf djupt rördes. Jag hade för honom ingen motvilja;
men jag ville ej gifta mig. Genom mitt honom gifna nej
ansåg jag mig för alltid hafva satt en bom emellan mig
och giftermål. Jag hade ingen fruktan för att ju icke
uppfyllandet af pligterna såsom maka, mor och husfru skulle
blifva mitt förnämsta mål om jag trädde i äktenskap; men
det låg för mig klart, att min författarekallelse skulle
alldeles vårdslösas; ty jag vet och känner att dessa två
bestämmelser icke kunna förenas utan att man misslyckas
i båda, och genom att egna mig helt och hållet åt den
sednare tror jag mig kunna blifva så nyttig, som min kraft
det tillåter. Min tredje del af Teckningarne, som jag under
1831 års vinter skrifvit huller om buller, kom ut om våren,
och den lycka den gjorde, tillika med flera aktningsvärda
personers råd, bestämde mig att med allvar egna mig åt
författarelifvet och söka utbilda mina anlag.
Jag är nu trettio år och sträfvar med ordning och allvar
fram mot ett bestämdt mål. Min yttre ställning är lycklig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
