Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Frances
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
i ett: thank God! ty det är hans anda i menniskornas
hjertan, som gör att de kunna segrande gå igenom faror
och svårigheter. Men nu måste jag segla i hamn med
min epistel. Jag omfamnar dig i andanom och ber dig
hels a din man.
Årsta d. 13 Juli 1841.
Du talar om att du känner dig blifva gammal, min Eran-ces,
och om följderna deraf. Äfven jag har sedan några år
(och jag är ett par år äldre än du) tydligt erfarit inom
mig denna öfver g ang till en senare årstid af det hela
lefnadsåret. Jag har välsignat och välkomnat den. Det gör
så godt att känna den svalkande fläkten på panna och hj ert
a, att känna huru det lugnar sig derinom, och så kunna se
på lifvet med klarare blick. Hösten är mig kär. Dess sol
är mindre brännande och ofta klarare än sommarens, hvilken
ej sällan skymmes af heta dunster. Örn vänner gått bort, så
hafva de dragit vårt hjerta med sig upp mot ett bättre hem,
om mången njutning dött bort, så hafva andra nya njutningar
tillkommit, och många, många lidanden hafva försvunnit. Så
har åtminstone jag känt det. Ja, hösten i lefnadsåldern
kan vara en god, en rik ålder; man måste blott akta sig
för frosten. Den utgör vådan under denna årstid, och
jordens bästa blomma - men-niskohjertat - är lika i fara
att derunder vissna, som jordens ringare och materielare
barn. För en mor och lycklig maka är dock denna fara ej
stor. Omkring henne slå hjertan i innerlig förening med
hennes och detta kan då icke kallna. Större är vådan för
den jemförelsevis ensamma. Enda räddningsmedlet är äfven
här kärlek, och denna känsla kan ägas af hvarje hjerta,
som vill det, just emedan ett evigt varmt hjerta klappar i
verl-dens medelpunkt, med hvilket vi alla hafva gemenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
