Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min dröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des mig och såg allt vänligare, allt mera strålande
ut, dock icke på öfverjordiskt vis. Jag tyckte att vi
båda spelte hemligen komedi med hvarandra, och att han
ville låtsa som om han ej vore död, likasom jag ej ville
låta märka, det jag ansåg honom vara kommen ifrån andra
verlden. Emedlertid längtade jag obeskrifligt att fråga
honom, huru han hade det der, och om han vore lycklig;
men jag af hölls af – jag vet icke hvilken fruktan. Han
såg innerligen förnöjd och vänlig ut. Jag sade:
Du dröjer väl qvar hos mig i afton, bästa Reuterborg? –
Detta sade jag liksom för att pröfva honom.
«Nej,» svarade han, «jag måste bort på ett ställe för att läsa
tidningarne.»
Hälft skämtande sade jag: Jo, jo, du läser tidningarne hos
Gud fader sjelf. Det stället kan duga något och derpå kan
man bli slug.
Han log blott, och jag tyckte allt att det var litet
illslugt af honom att vilja göra sig så lefvande och
verldslig.
Men, fortfor jag, eftersom du nu icke vill stadna hos mig,
så säg mig, Reuterborg, när kommer jag till dig i ditt
hem? huru gammal blir jag på jorden?
Han såg litet uppåt och sade, eftersinnande, men mycket
bestämdt:
«Du blir sextiosex och halftredjedels år gammal.»
Så gammal? sade jag. Jag måste då lefva ännu länge på
jorden; men Guds vilja ske!
I detsamma vaknade jag med en liflig känsla af att ha fått
veta min dödstid. Jag är nu fyratiofem år gammal. Således
tjugoett år till. Gud fullborde i mig det verk, som mig
må vara gifvet att utföra.
Årsta den 23 Mars 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
