Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Tidsiftet. Flyktingarne på ”Frifararn” - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
land vester på Irland: han berättade hela
passascha för patron Holmer på Strand, och jag
hörde hvart ord.“
“Hur lät den passascha då?“ frågade Elias
och gjorde ännu några hvisslanden, för att
kurtisera den nyckfulla vinden, som då och då lät
en liten kåre susa fram, men bortdö igen,
innan den förmått fylla minsta klut af de dufna
seglen.
“Jo, Simmerberg var för några år se’n i
Nantes. Han hade allt klarerat och hade bara
utvisitation igen, då mäklarn om qvällen sa’
till honom, att han skulle få tvåtusen francs,
om han vid visitation kunde gömma och föra
utomlands en emmegrant. J kan väl begripa,
far, att Simmerberg nock ville tjena så mycket,
fast hela skutan stått på spel, om han blifvit
upptäckt.“
“Ja, det tror jag väl!“ inföll gubben. “Jag
vet allt hvad så’n lurendrejning vill säga.“
“Nå, j ska få höra! Om natten kom
emmegranten om bord, och Simmerberg, som är en
gammal räf — nå, han är inte för inte
svåger med våran jagtuppsyningsman — lät
passagerarn krypa in i ett tomt vattenfat utan
botten och lade det så mellan de andra på däcket.
Visitationen skedde, men fast de väl ha så sluga
snokar der som här, kan jag tro, så hitta’ de
ändå inte på att söka folk i vattenfaten, och
Simmerberg snöt så hvarenda styfver. Sedan
blef det likafullt upptäckt, och rederiet stämde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
