Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom i stället med en skeppsknalle.
Och så, med denna gåfva lugnande det ännu
så lättrörda samvetet, gick han att köpa den
betingade skatten — en den vackraste
kanariefågel i förgylld bur.
Det skulle vara svårt att säga hvilkendera
som var lyckligast, Nicoline öfver att hafva fått
Georgs vackra gåfva, den hon visste att han
betalt med försakelser, eller Georg att se modern
luta hufvudet intill den blänkande buren och
jollra med skön “Fanny’. Georg hade redan
på vägen döpt den präktiga kanariehonan efter
sin lilla gudinna på Strand, men för att skilja
bägge namnen, föreslog han att man skulle kalla
den förstnämda för “norska Fanny“, då man
nämligen talade om henne.
Omkring en vecka efter hemkomsten satt
Georg en afton inne i sin fars rum, der äfven
Nicoline med sin stickning tagit plats så nära
kaminen som möjligt, för att skydda sig mot
kölden. Det var en af dessa dystra, dessa
oroliga och ohyggliga aftnar, på hvilka de vestliga
stormarne grassera långs kusten och göra
otaliga förödelser. Den lilla flöjeln utanför huset
gnisslade med skärande ljud, och fönsterluckorna
darrade så häftigt på sina gångjern, att det
förekom de innevarande som de hvarje minut
skulle blåsa upp, under det dånet af de
förfärliga bränningarne på vestra sidan af
Johannisskäret lät höra sig med sina intervaller, alltsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
