Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Jag ärnar låta honom erfara, ifall han
icke vet det förut, att jag icke är den man,
som tål sig med att hållas för en narr! Dit
tillbaka vore ingen plan att fara, ty troligtvis,
efter hvad jag kan beräkna, ha väl de rätta
ankarne blifvit inlastade igen. De hålla god
utkik. Bli de varse tulljakten, så kasta de
loss och taga sjön fatt — och då adjö vackert
med hela förtjensten . . . Men hör nu på:
Klockan 1 går månen opp, då stillnar stormen ut
efter vanligheten, och längre töras icke heller
smuglarne vänta. Emellertid ha vi godt
försprång: vi lägga jakten i lä om högsta pynten
af Gråskär, och medan Kron passar på den
och håller utkik åt Johannisskäret, går jag
upp till Halvar, får låna hans båt och med
den far jag och du, Österberg, skickligt
förklädda, öfver till Strand, der vi nog skola ta
reda på de skurkarne!“
»Löjtnanten gör opp en plan ackurat så
qvickt som jag vänder bussen!“ svarade
Österberg. “Men,“ tillade han, dragande en djup
suck, “det blir inte barnlek att komma öfver
fjol’n och förbi Axelbrottet.“
“Det är icke farligt, min gosse, jag har
många gånger varit värre deran. När vi vände,
hade vi Furuholmarne rakt i lä om oss, och
hålla vi bara den kurs, som vi nu styra, så
klara vi brottet och komma rakt på Gråskär
. . . Men, Österberg, du skulle icke händelsevis
ha någon konjak på din lilla flaska? Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
