Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gran, härmande köpmannens röst. “Och nu
vet jag icke hvar den satans bodbetjenten lagt
linorna — trefva efter dem, så godt du kan i
mörkret!“
Huru sakta än jaktlöjtnanten uttalade dessa
ord, hörde dock Georg tydligt att rösten icke
var patron Holmers. Han tyckte sig äfven vid
det svaga skenet från dörren urskilja
jaktlöjtnantens drag, och då han hastigt i tankarne
lade mörkret i boden till den egna
omständigheten att icke patronen sjelf visat sig på
bryggan, började snart Georg, som, ehuru ung, icke
var någon nylärling, att fatta misstankar om
något återsvek å jaktlöjtnantens sida.
Under det han låtsade leta efter linorna,
öfverlade han hvad han bäst borde göra för att
varna Karolus. Och slutligen, under
förevändning att man väl finge hjelpa sig utan linor,
då de ej stode att finna, närmade han sig allt
mera dörren. Löjtnanten följde honom
emellertid i hamn och häl, och i samma ögonblick
som Georg med det häftiga ropet: “Kasta loss,
löjtnanten är förklädd här!“ sökte komma ut,
susade det för hans öra, och för ett hastigt
slag af Petter Grans muskelstarka hand
tumlade han halft sanslös ned mellan tunnor och
packlårar.
“I kongl. maj:ts och kronans namn gör jag
beslag på fartyg och last!“ dundrade
jaktlöjtnanten, i det han med ursinnig häftighet
rusade framåt den långa bryggan, hvarpå han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
