Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att Tuppen fick drag i venstra ögat, och därför
ser ej den stackarn att sjelf laga tröjan åt sig.“
“Jag har ständigt,“ återtog vår kadett med
ogement inställsam röst, “ansett dig för en högst
hederlig och tjenstaktig själ, Georg, och det
fägnar mig att se det jag i detta fall har rätt!
Men detta är icke allt hos dig. Du är en
satans dugtig buss, som just icke skyr hvarken
ett eller annat, och det är derföre jag tycker
om dig.“
“Nå ja,“ menade Georg, som väl fann
berömmet komma något oförmodadt, men ändå,
på det hela taget, icke alldeles oförtjent, “jag
sköter mig så godt som någon annan.“
“Hör på, din klippare“ — kadetten antog
en mera förtrolig ställning och reste sig på
tå-spetsarne, så att han kom intill Georgs öra
— “du ser den lille norske skonerten der!
Han ligger just icke så långt härifrån ...
eller hvad tycker du?“
“Nej, vi ha honom ju in på oss!“
“Det är också min tanke. Och som jag
icke har tid till några omsvep, ärnar jag rätt
och slätt fråga dig om du ej skulle vilja göra
mig den tjensten att der uträtta ett litet ärende
för mig?“
“Huru skulle det gå till?“ frågade Georg
storögd.
“Du simmar ju som tusan hakar: du är
en riktig baddare att simma — jag vet att du
ej har din like i den konsten.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
