Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klokare att i stillhet se hvad den nye
gynnarn går för. “
“Det hörs nog, att herr patron ämnar
fortsätta de hemliga affärerna?“
“Hvad skall man göra! Vill man lefva, så
får man sköta sig. Den förbannade tullen tar nog
tillräckligt ifrån mig ändå. Du begriper: är
hälften ostämplad, måste åtminstone den
andra hälften vara stämplad.”
Men nu kom Fanny, som från köksfönstret
varseblifvit Georg, med vispen i hand
springande emot honom.
“Nej, se flickungen,“ sade Holmer
skrattande — “hon stänker ju gräddskummet på
oss i stället för på karotten . . . Var så god,
mamsell yrhätta, och drag sig tillbaka med
vispen, eljest sqvallrar jag om för mamma hur
du hushållar med snömoset!“
“Icke sqvaller, pappa lille — mamma
håller nog efter mig ändå. Ack,- hvad det var
roligt att du kom, Georg! Då jag fick syn på
dig, blef jag så glad att jag glömde lemna
vispen qvar i krukan.“
“Och jag,“ sade Georg, “är ännu gladare
att du glömt något för min skull — du må tro,
jag har också haft mina tankar på dig!“
Herr Holmer hade skyndat förut, att tala
några ord med sin hustru om det af Georg
förkunnade besöket. Under tiden följde Georg
Fanny till köket, der han kom i tillfälle att
prisa hennes raskhet och duglighet.
Enslingen I. 1^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
