Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig? Nej, huru det går, jag skiljer mig aldrig
vid Fannys gåfva . . . När hon kallat honom
’Kom’ och det med stora bokstäfver står
ut-sydt på halsbandet, så kan jag väl icke ha
hjerta att säga gå /“
“Ja, men gumman säger min själ inte kom,
hon!“ *.
“Det tror jag nog .. . Men hvad det var
för en lycka att hon ej var hemma, när unge
Kom anlände! Jag tänkte, som jag ännu
tänker, att vinjier man tid, så vinner man allt.“
“Ja, ja, trösta dig med det så länge: du
är nu i rum sjö, men jag spår att innan
eftermiddagsvakten gått till ända, har här växt
opp en sådan storm att du får refva alla seglen.“
“Åh, jag skall nog manövrera så att jag
kommer bergad i hamn“...............
När aftonen kom, trädde fru Rebecka, men
nu med ett ganska allvarsamt utseende, åter
in i Georgs rum.
“Bästa fru Stormbom,“ bad Georg med den
mest innerliga och bevekande ton, “var så god
och gå ej in i garderoben ännu . . jag har
något der, som jag först måste tala om!“ Och nu
började han en lång och vältalig skildring
om sin och Fannys barndomsvänskap, om huru
öm Fanny varit mot hans mor och ännu var
mot hans far, huru god och hjelpsam mot alla
fattiga och framför allt hur ordentlig. Och hon,
som sjelf var så vänkär, hur skulle hon ej
såras, om hon funne sin välmening försmådd?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
