Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Stormbom har ett för godt hjerta att icke
bli god igen!”
Och i trots af gubbens tviflande
runknin-gar på hufvudet, klef Georg på och trädde
raskt in i dagligrummet, der fru Rebecka satt och
spann så att hon tycktes hvarken höra eller se.
“God morgon, bästa fru Stormbom!“
Ge-org gjorde en djup bugning.
Gumman besvarade helsningen med en stel
nick.
”Söta, snälla fru Stormbom lilla,“ bad han
med den hjertligaste tonen i sin röst, och
Georgs röst hade en förledande vältalighet, då
han ville rätt begagna den, ”allra bästa fru
Stormbom lilla, slipper jag icke att stå här
som en tuktad skolpojke! Jag vet att jag i går
qväll bar mig dumt och oskickligt åt, men så
ber jag också på det hjertligaste om förlåtelse
derför. Säg nu något, lexa upp mig dugtigt,
men var icke ond!“
“Jag är inte ond, men jag är ledsen !"
svarade gumman, utan att se upp.
“Allt värre och värre — fru Stormbom
får icke vara ledsen på mig . . jag försäkrar att
jag ej står ut med det!“
“Jag är just inte ledsen på honom för det
att han i . . jaha, i — just det, ja — förgick
sig mot mig, som är en gammal menniska och
hans goda värdinna till på köpet, men jag är
ledsen för det att en så ung gosse eller
yngling eller karl, eller hvad jag skall säga, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
