Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga in så mycket till bästa och sedan ha ett
så styggt och elakt sinne
“Nå, gud ske pris, blott fru Stormbom
vill hålla en smula tal är jag nöjd — då skall
det nog bli godt igen! Till en början
erkänner jag, att det vid hvad ålder som helst al-
drig är rätt, ehuru det väl kan försvara sig i
ett riktigt gladt lag, att icke så noga väga
hvad förmågan tål. Men se, min bästa fru
Stormbom, som jag aldrig i min lifstid förr
varit i ett så befängdt tillstånd, kunde jag ej
heller väga och akta mig. Nu kan jag det
och skall det också, det må fru Stormbom lita
på! Något annat löfte hvarken vill eller bör
jag ge, ty är icke föresatsen nog att hålla en
klok pojke tillbaka, så hjelpa heller inga
löften . . . Hvad nu det andra om sinnet
vidkommer, så är jag ledsen öfver att det är så
obändigt. Men, så sant jag heter Georg Letsler,
kufvas skall det! Och kufvadt har det nog
varit och lär väl ännu mer bli det. Nå, kära
fru Stormbom lilla, låt nu allt vara godt! Det
är ju så kort tid som återstår mig att vara i
detta mitt andra hem, att jag innerligt skulle
sörja, om jag på fullt allvar förlorat den
moderliga välvilja, som jag hittills fått glädja
mig åt.”
Nu var gumman gripen in i sjelfva
hjer-tat. “Min käre, unga herre,“ sade hon,
räckande Georg handen, “vi skulle inte vara
kristna menniskor, om vi cj hade öfverseend? den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
