Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom att efterfråga hur hon mådde. Härvid
hel-8ade hon likväl Elvira med en böjning på
huf-vudet så full af behag och naturlig värdighet,
att Elvira än en gång förnyade sin nigning och
tryckte sina läppar på den gamla damens ännu
hvita hand.
Friherrinnan kysste sin unga slägting på
pannan, och Elvira yttrade sitt hopp att
middagssömnen bekommit nådig tant väl.
“Den har, gudi lof, varit lugn . . . Men hvad
tycker du om det här mönstret?“
Friherrinnan stickade spetsar jemt och beständigt, men
kom sällan ihåg huru ofta hon gjorde samma
fråga.
“Det är mycket smakfullt!“ yttrade Elvira
lika aktningsfullt som alltid.
Friherrinnan smålog. “De skola ju passa
syperbt till mina mössor?“
“Jag är säker derom, ty de likna dem,
tant förut begagnat, och ingenting kan vara
vackrare än dessa luftiga spets-krus mot tants
silf-verhvita hår.“
“Åh, min kära Elvira,“ sade gumman
smickrad, “du charmerar mig med dina
komplimanger! Men jag vill tillbaka säga dig, att det är
en hemlighet mellan smaken och förståndet att
vid mina år välja sin paryr och sina färger så
att det hela harmonierar.“
“Detta problem har tant löst. . . Men om
tant tillåter, skall jag dröja en stund?“ Elvira
upptog sitt arbete och framflyttade en taburett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
